Translate

lördag 24 januari 2015

Känner kråkklorna i håret

 
Jag har ju kråkor, skator o kajer som jag matar ,-)
Dom kommer så fort jag visar mig, det har jag berättat förr.
För några dagar sen när jag var ute tog maten slut innan jag hann runt, men många hade fått mat, jag tror också dessa två kråkor hade fått redan, men säker var jag inte, dom följe med när jag gick hemåt.
Dom satte sig framför mig på vägen, och i träden, jag sa......."det är slut"
När jag fortsatte gå med hundarna så kom en av kråkorna och gjorde en dykning ner mot mig och flög så lågt över mitt huvud att jag kände klorna i håret.
Sen satte sig kråkan i ett litet träd, när jag gått förbi gjorde kråkan samma dykning 2 gånger till, ner mot mitt huvud, så jag kände klorna i håret, sen satt dom båda i ett träd och väntade till jag gick förbi, jag kunde inte låta bli att skratta,............." det är ju slut" sa jag.
Där stannade dom sen medans jag gick vidare ,-)))
Dom brukar följa med, men aldrig att någon har flugit så lågt ,-)))
 

14 kommentarer:

  1. Klart dessa söta kråkor och skator ska få lite godis.
    Glad du inte är nån skata primrose.....Du vet...
    Jag har en gammal kråka som är jättestor hos mig. Vi brukar tjattra på hans språk...
    Eftersom han inte kan mitt språk. Det är enklare att förstå han då han snackar om mat och service hela...hela tiden.

    Kraaam fina vän.❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja några "skator" är vi inte varken du eller jag ,-)))))
      Tur det!
      Jag har matat dom här fåglarna i omk 4 år ,-)))
      Klart att stora fåglar också ska ha mat ,-))

      Radera
  2. Haha! Du får skaffa dig en mössa med en skål på och ha frö i. Då kan de norpa lite frö när de dyker*ler* Fåglarna har lärt sig att du är en matmamma*ler*
    Ha en fin kväll!
    Kramisar❤❤❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken bra idè ,-)))) En skål med mat på huvudet ,-))))

      Radera
  3. Hujedamej! Jag hade blivit rädd som bara den om jag kände kråkklor i håret. I mina öron låter det som en rysare, men det låter ju som att du är vän med dem och då kanske det känns mer ok :)
    Fint av dig att du matar dem nu när det är vinter och kallt.

    Kram Christina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har matat dom här fåglarna i omk 4 år ,-))))
      så jag räknar dom som vänner ,-))))

      Radera
  4. Ja dina kråkor och andra kraxare är dig trogna vänner minsann! Hade det varit jag så hade jag väl flaxat med armarna för att kråkan INTE skulle komma så nära mitt huvud. ;) Får mig att minnas i somras när ett måspar fått ungar och de ville ut och flyga lite... de var bevakade de ungarna av sina hårt uppfostrande föräldrar! ja för föräldrarna gick till attack verkligen på de som passerade området där de bodde. Jag var en av de.... usch! Så tacka vet jag dina fågelkompisar, de verkar snällare. Kraxar!! oj menar förstås Kramar!! ;))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja går fåglar till attack då är det nog inte så kul ,-)))
      Men det här är ju mina fågelkompisar ,-)))
      KRAXAR tillbaks ,-)

      Radera
  5. det var inte illa,dom gillar dig. hade oxå skrattat,sånt här gör en glad,dom små sakerna dom är mer än små/kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja oväntat som fick mig att skratta ,-)
      Dom är ju vana vid mig ,-)))

      Radera
  6. Har haft en skata i håret en försommar på väg till busshållplatsen. Hon hade ungar så jag förstod ju varför. Ingen trevlig upplevelse dock.
    Kra, kra, kra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej inte om dom ska försvara sitt bo ,-))))
      Den här är van vid mig så jag hoppas den bara ville ha mat ,-)))

      Radera
  7. Det var roliga kråkor, de tycker om dig det är ju ett som är säkert.

    Jo då jag fotar inifrån fönstret också nu det är inte mycket att ta ute. Och skriva ja det blir ju sånt som jag skrev, allt detta spännande om händer här.

    Tack snälla

    Ha det bra

    Kram

    SvaraRadera
  8. Gillar bilden!!!!
    Vad du kan :-))
    kram

    SvaraRadera