Translate

lördag 19 augusti 2017

Vården idag



Jag vet att många i vården är änglar, jag har själv jobbat inom vården och det var tufft, till slut inga raster och övertid, gå in på lediga dagar!
Det är inte klokt hur vården fungerar!
Och hur de som jobbar där sliter.

Men det hindrar mig inte att nu tycka att det är så dåligt också sett från sidan som anhörig!
Ingen mat idag förrän närmare tre timmar efter utsatt tid, idag skulle vi jobba med våra hundar, ringer mamma.....ingen mat..................jag tar vatten och nåt bröd.................säger mamma.
Vi dit igen!
Lagar mat till mamma.
Sent omsider kommer en som jobbar i vården, igår fick hon ingen mat alls!
Den här tjejen visar sina uppgifter, mammas mat har nu flyttats flera timmar utan vår vetskap, till en tid som mamma inte kan vänta på.
Frukosten är inte vad vi skrivit att hon vill ha, utan mycket mindre.
Nu vill jag att alla som tappert kämpar inom vården ska sträcka på sig, ni är guld värda! Ni är många, eller "vi" är många! För jag kämpade jag också!
Men det finns de som inte gör det, tyvärr eller får ett annat schema!? Än vad som är bestämt!
SÅ TACK alla "änglar" inom vården.
Men att klaga över alla brister är ett måste, annars blir det aldrig bättre!
Och varje person har rätt till ett liv ett värdigt liv! Hur dålig man än har blivit.
Nu tänker jag fotografera av varje måltid....................för om viss personal inte kan läsa hoppas jag dom förstår en bild!
Hur svårt kan det vara att fixa efter önskemål, speciellt eftersom vi inte ställer orimliga krav, som inte tar lång tid, vi köper maten efter vad mamma vill äta, vi har förkortat tillagningen till max 7 minuter är det orimligt, jag har skrivit en lapp med vårt telenummer och vill ha en dialog, är maten OK eller vad har dom för önskemål, men dom hör inte av sig.
Jag trodde aldrig jag skulle bli en anhörig som gnäller................men nu har jag blivit det.
Mamma som alltid varit emot hjälp, men nu gått med på det, börjar tröttna......vi slutar med det här , för det fungerar ju inte, mamma är besviken o ledsen.
Det gör ont i mitt hjärta.
Första veckan och inte ett rätt.!!??

Men som sagt jag vet att av egen erfarenhet (fast jag jobbade på ett sjukhem) så finns det många änglar, TACK för att ni finns. Och till er andra, skärp er!