Jag tvingades bryta med min mormor!

Min mamma o pappa hade när jag var liten tills jag var 25 år sin sommarstuga på samma tomt som min mormor o morfar. Efter morfars död bodde mormor i stora stugan o vi i lilla.
Som jag skrev i förra inlägget var jag alltid tvungen att åka med till "landet"
Även när jag var vuxen, gift, mamma till ett par 3 barn själv! Och dom kom upp i tonåren.
Pappa hörde sig alltid för när vi varit där på helgen..............ni kommer väl nästa helg!? Det hördes på rösten att det var inte värt att säga "nej" lät jag tveksam  sa han............du ska vara jävligt tacksam ska du veta, att du har ett sommarställe att åka till!
Så vi åkte dit helg efter helg!
Nu var det så att min mormor gärna ville åka till en av hennes andra döttrar och hälsa på...............
För att komma dit ville hon gärna att min mamma o pappa skulle skjutsa henne dit, Mamma den eviga NEJ sägaren ville absolut inte åka dit, så hon skyllde på mig o gubben,
Nej dom (vi) kommer ju!
Men sa mamma till mormor , om (vi) inte skulle komma så skulle de kunna åka iväg och hälsa på.
Det här visste jag inget om!
Att mamma använda min familj som en stoppkloss att åka iväg med min mormor.
En Lördag var gubben våra barn och jag sena till Sommarstället. Så min mormor hoppades att vi inte skulle komma så hennes resa skulle bli av.
(jag visste ju inget om detta)
Mormor gick till min mamma och fråga om dom skulle kunna åka..............mamma ville vänta o se (hon ville inte åka)
Men när det dröjde............sa mamma till slut att OK dom åker till Mammas ena syster...........
Min mormor blev ju överlycklig! Hon sprang in till hennes hus för att byta om...............
DÅ kommer vi!!!
Inte vet vi något.
Så mamma säger till sin mamma (min mormor)
Att dom inte skulle åka!
Nu hade ju min mormor laddat för det här så länge, såklart blev hon så otroligt besviken!
Så när jag står utanför lillstugan där mamma o pappa bodde då, mamma står precis innanför dörren, så kommer min mormor rusande, hon hade fått nog!
Nu var hon rasande på mig!
Hon skällde och skrek................jag var hemsk!
Jag var bortskämd! Jag ville bo i villa!? (där blev jag förvånad) jag vill inte bo i villa,
Mamma sa inget hon stod still innanför den öppna dörren, jag tittade förvånat på henne, Hon sa inget!
Jag bara tittade på mormor som fortsatte att skälla på mig.
Jag förstod inget alls!
 Sen sprang min mormor iväg..............
Då säger mamma till mig...............nu får du inte komma hit någon mer gång, du får bryta med din mormor!
Jag var 25 år..............jag var så förvånad!
Så vi åkte hem.
Jag pratade aldrig med min mormor mer, Min mamma förbjöd mig. Hon sa att min mormor var SÅ arg på mig
Ett år senare fick min mormor en hjärnblödning förlorade talförmågan, ytterligare ett halvt år senare dog hon.
Jag vågade mig till sist upp till sjukhuset och hälsade på henne .
Hon verkade inte arg.
Det var först efter hennes död som mamma berättade för mig att dom varit precis på väg att åka och hälsa på.................när vi kom.
Att mormor blivit så glad. Så kom vi .............mamma vägrade.................
Jag som var tvungen att åka till landet!
Min mamma sa att hon inte ville att jag skulle träffa min mormor igen, efter min mormors död, att hon var glad för hon ville inte åka iväg med mormor! Så hon tyckte det var bra att vi hann komma!
Sen köpte mina föräldrar det här sommarstället och det fortsatte att vi måste komma och att jag skulle vara jävla tacksam.

Jag tycker synd om min mormor som längtade så efter en liten utflykt, hade gubben och jag vetat om det, så hade vi gärna kört henne dit!
Men min mamma ville ju aldrig något.
Men att hon var så feg så hon skyllde på mig, det var synd,
Efter det blev min mormor lämnad på sitt sommarställe och mina föräldrar köpte ett nytt!
Jag blev hela tiden förmanad att inte kontakta min mormor, mamma sa att hon var så arg. Vilket jag betvivlar nu efteråt.
Min mamma var inte rädd för sin mamma och min morfar var jättesnäll har mamma berättat.
Så det var bara för att hon inte ville lämna sommarstället för en enda dag..................
Min mormor måste ju ha undrat hur denna enda gång hon blev arg på mig skulle sluta så illa att hon blev lämnad ensam.................. det känns orättvist.
Jag hade ingen större kontakt med mina morföräldrar fast vi bodde på samma tomt, för mamma förmanade mig hela tiden att inte vara i vägen.
Men jag vet att min mormor var inte en elak person!