Även om det var väntat att min vän skulle dö, med min bästa vän var det helt oväntat, så har det här kommit att ge mig en sån ångest. Jag mår inte bra.
Vaknar mitt i natten med sån ångest. Jag visst att det skulle hända med vännen som dog nu. Men det fick mig ändå att klappa helt ihop. Jag förstår inte att två mitt i livet som jag hade så kul med, helt plötsligt inte finns mer, Visst förstår jag, för livet är ju precis så här. Men det kom som en chock ändå för mig. Många längtar efter våren, efter något! Men jag längtar inte alls. Jag längtar inte en sekund framåt.
Sen är jag väldigt orolig för min man, efter covid har han kvar en svår hosta, och så ont i lungorna.
Han har inte besökt någon läkare. Han brukar gå till läkare och blir gärna undersökt annars.
Nu töar det, halt var det igår. En granne halkade och slog huvudet i, fy! Fick åka till sjukhus.
