Hoppas det fungerar nu med bloggen. Men HALLÅ bloggvän BOSSE! Jag kan inte kommentera på din sida!
Det finns en kvinna här några år äldre än oss, som vi hjälpt rätt mycket. Hon vill komma med bullar till min man, det låter ju snällt, jag äter inte bullar och min man har slutat.... Så vi har tackat nej, snällt och vänligt flera gånger gånger. Vi har bakat förr i tiden men slutat med bullar. Nu är hon jättesur på mig för att vi inte tar emot. Sist vi sågs, blev hon alldeles röd i ansiktet och tog sikte på min man......OHHHH jag skulle ha tagit med mig bullar!!!!! ( Nej tack säger vi vänligt. Då stirrar hon på mig och ser så arg ut...... sen kommer en isande kommentar....Du har en man att tänka på!!!! Så drypande elakt, jag blir mållös. Vi har tackat nej 4 gånger. Räcker inte det?
Vi har hjälpt den här kvinnan mycket så det känns inte kul. Då fortsatte hon ....Men puddingar då.... ska jag baka puddingar till dig, med blicken till min man. Nej tack säger han.
Varför måste vissa bara var precis sånna som lägger sig i!
Vi min man och jag tänker på varann! Det är inte att jag tänker på honom eller tvärtom.
Någon vecka innan pratade hon om att bjuda oss på fika vilket aldrig blev av......Men jag berättade då om mina sväljproblem, så att jag kommer bara att dricka kaffe, och varför jag fått sånna problem. Vilket jag hållit hemligt mest hela tiden, jag har haft det i 44 år. Två dagar senare stod vi och pratade ,när jag gick hem i middagstid skrek hon väldigt elakt efter mig " ät inte ihjäl dig nuuuuuuu!!
När jag tog upp det här med henne efter några dagar.... du skyllde hon på att jag inte hade humor......
Det tjatade hon om, ingen humor , ingen humor.....och lyssnade inte på vad jag sa..
Eftersom jag varit mån om att hjälpa henne som anses normal, undrar jag lite nu, vem 17 har jag ställt upp för.
