Jag njuter av det grå och vackra!
Jo, det är nåt som ligger i bakhuvudet och det stör mig.... Skämtar man så här ens?
Nu vet jag inte om det är jag som är känslig i det här fallet och det i själv verket är himla kul, nåt jag missar. Men jag vägrar se det så. Har frågat mina vuxna barn och alla tre, det var nog humor får jag till svar!
Ja vad har då hänt. Jo.....mamma har ju hemtjänst, några kommer ofta. den här tjejen kvinnan som är några år yngre än vad jag är, kommer till min mamma varje gång hon jobbar. Är alltså inte purung!
Hon stannar och fikar med mamma vilket vi har tyckt varit bra, det betyder mycket för mamma, så hon har blivit bjuden på lite extra ibland, som en bakelse , wienerbröd osv det gör jag för mammas skull, för det tycker min mamma är kul, vi har en relation som är att vi pratar lite om min mamma, vaccinationer, vi är ofta kvar när hon kommer. Sen går vi.
Hon är verkligen inte den skämtsamma typen. Utan tar allt på allvar.
Så när hon kom sist... var vi nästan klara att gå, jag gick ut före mannen för det var trångt i hallen, innan jag gick sa jag att nu går jag, min man svarade jag kommer och satte på sig jackan, då tittar hon på min man, sen på mig och säger .... Honom ska jag nappa! jaha säger jag och går ut. Hon sa det med lite stöddig triumferande uppsyn Det var inte mer än så. Men det sitter i bakhuvudet och stör. Jag blev så paff så jag sa inget då! Mina barn säger att det var nog humoristiskt menat. Kanske det, men så plumt tycker jag, onödigt och helt fel. Jag skulle aldrig ha sagt nåt sånt, hon känner oss inte på det viset att man skämtar så, tycker jag. Från en person som aldrig sagt något lustigt, till det här. För mig kändes det obehagligt.
Ha det jättefint!
Jo jag tog upp det med mannen som inte hade hört, han hör sällan, han tyckte det var konstigt sagt.
