Ögonblicket!
Då när du såg.......det underbara.
Jag hörde idag av min man som träffat en granne vi bott nära i över 40 år att denne nu var så gott som blind!
Att kunna se och njuta i så många år för att helt plötsligt bli blind.
Det har berört mig hela dagen.
Så fruktansvärt tragiskt.
Att förlora synen.
Jag berörs så mycket av andras öden.
Det här kan jag inte ta till mig, sist jag såg personen var det ett stort leende i en bil.
Nu har vi inte sett dom på över 1 år.
Vi umgås inte, och vissa ser man oftare andra så gott som aldrig, beror på vilka tider man har.
Det här känns så mycket i mitt hjärta när man har tid att göra vad man vill att då helt förlora synen!
Det gör SÅ ont inom mig för den här personens skull och familj!
Vissa saker har jag SÅ svårt att släppa.
