Fick mig ett härligt skratt inombords när jag såg tre tjejer i 15 årsåldern, som skulle ta sig ner för en slänt som tydligen var hal, dom tjoade och skrek, försökte hålla i sig i en buske, fastnade med håret, och böjde kroppen i omöjliga vinklar för att hålla balansen ,-))))
Jag hade kul!
Är lättroad ,-)))
Dom kom ner utan att ramla.
Idag kommer mera snö ,-)
Är du lättroad?
Såg just ett klipp från nätet från ett program om ficktjuvar!
Har själv för många år sedan råkat ut för dom, blev av med 600 kr!
Vi hade varit o julhandlat gubben o jag, när vi sen skulle hem, tog vi tåget.
Vi var nöjda o trötta, vid biljettluckan stod en kille o väntade, så vi fick betala för tre biljetter, vi protesterade förstås, fick tillbaka pengarna för den tredje biljetten.
Det var en av ficktjuvarna som stod och väntade på ett bra offer!
Dom arbetar ju ofta två o två.
När vi sen skulle på tåget var det mycket folk, jag blev knuffad precis när jag steg på.......
kände hur det lättade i ena fickan! Där försvann plånboken!
Kom då att tänka på killen som tydligen väntat vid biljettluckan och sen gick när vi gick, är säker på att han var den ena!
I programmet sa dom att när dom valt ut ett tilltänkt offer så ger dom sig inte!
Dom spejar när du hämtar ut pengar, o ser var du lägger dom.
När du är på teater eller så, och ställer ner din väska har dom en stålkrok i sin ärm, som dom sakta låter glida ut, hakar fast i din väska och så glider den iväg.
Dom har ju nya trix hela tiden!
Och dom finns överallt.
Nu gör jag allt för att dom inte ska kunna sno mina pengar igen!
Jag skulle rengöra mina favoritörhängen ,-)
Jag brukar lägga dom i ett litet glas med diskmedel o vatten.
Men av någon anledning la jag dom i ättikssprit ,-)
Glömde dom så dom låg där i omk 5 dar.
Idag skulle jag ta upp dom ,-))))
Dom var så gott som borta, lite fanns kvar.
Ett trolleritrick!
Inte att rekommendera alltså.
Varför jag la dom i ättiksprit har jag ingen aning om.
Idag ska vi ha bruna bönor till middag, , det var så längesen.
Det var min favoritmat som barn ,-)
Visste ni att man ska blanda Gurkmeja med svartpeppar och helst lite olja, för att maxa den nyttiga effekten.
Nu vet ni ,-)
Jag hade ingen aning, vi har ju gurkmeja i grytor ibland.
Och då har man ju oftast svartpeppar, men ändå.
Nu steker jag ett par ägg i olja med gurkmeja o svartpeppar ,-))
Det är viktigt att äta rätt och på "rätt" sätt.
Tar gärna emot tips om andra nyttigheter ,-)
Annat som jag försöker äta så ofta jag kan är:
Ingefära, river roten
Avokado ... en halv om dagen
Granatäpple
Gojibär
kokosolja... 1/2 tesked om dan
Nötter ,-) lite då o då
Ägg, minst ett om dagen, ibland två.
Och dricka vatten, inte överdrivet men några glas om dan
Vad har ni andra snöat in er på för nyttigheter? ,-)
Varför jag är så noga med att äta nyttigt är för att i över 34 år kunde jag inte svälja utan fick äta flytande.
Så nu tänker jag att det jag äter eller mycket av det ska vara bra för min kropp o själ ,-)
Recept: Golden Milk, bra för nattsömnen och stela leder ,-)
Gör en pasta av gurkmeja.
1/2 dl gurkmeja, knappt 1 dl vatten. koka till en pasta på svag värme 8- 10 minuter
rör om lite då o då.
tillsätt mer vatten om det behövs.
Pastan förvarar du i kylskåpet i en burk med lock.
Värm mjölk från ko, ris eller havremjölk, häll upp i en kopp och tillsätt 1/2 till 1 tsk av gurkmejapastan.
Smaksätt med kardemumma eller kanel eller båda. 1 kryddmått svartpeppar.
Tillsätt gärna 1/2 - 1 tsk mandelolja.
Om du vill ha i lite honung.
drick gärna innan du lägger dig ,-)
( gurkemejapastan håller omk 14 dagar )
Läs mer om Gurkmejan på nätet, kan användas till utsidan också ,-)
finns så mycket positivt att jag omöjligt kan skriva ner allt. Men ett är säkert, gurkmeja o svartpeppar kommer alltid att finns i vårt kryddskåp ,-)
När jag på min hundrunda råkade vända blicken mot ett källarfönster såg jag en person en äldre man som tittade rakt på mig, han satt i förrådet, jag vände direkt bort blicken och tänkte inte mer på det, men det hände varje gång jag passerade det fönstret till det förrådet, han satt där.
Jobbade någon i källaren och hade sina raster där?
Jag funderade mycket på den där personen.
Nu började jag tycka att det var konstigt, så jag sa till gubben att någon verkar bo i förrådet.
Det är kanske tiggarna som får bo där, tänkte jag.
Eller har hittat ett sätt att ta sig in.
Jag ville inte fråga någon, då jag tänkte att tiggarna hade hittat en varm torr plats att vara på, då kanske dom inte får bo kvar. .
Jag började dra mig för att gå förbi, när jag gjorde det så kunde jag inte låta bli att vända blicken till fönstret. Han satt och tittade tillbaka på mig, hans ögon mötte mina varje gång, och snabbt slog jag ner blicken.
Han satt lite inåt i rummet men ändå så man såg honom.
Min tanke var ju varför satt han där alla tider på dygnet, gömde han sig, men han såg ju att jag hade sett honom?
En dag gick gubben samma hundrunda!
Så kommer han hem och skrattar, gubben du ser sitta i källarförrådet säger min gubbe är ju en skulptur!
VA, nej , han ser ju så verklig ut..............du skojar?
Nej, det finns en massa skulpturer där nere säger min gubbe,
Han hade gått fram till fönstret o kikat in ,-)))))
Så vi gick dit, vilka skulpturer både kvinnor o män.
där kunde jag ha gått o undrat hur länge som helst ,-)))
Jag har ju kråkor, skator o kajer som jag matar ,-)
Dom kommer så fort jag visar mig, det har jag berättat förr.
För några dagar sen när jag var ute tog maten slut innan jag hann runt, men många hade fått mat, jag tror också dessa två kråkor hade fått redan, men säker var jag inte, dom följe med när jag gick hemåt.
Dom satte sig framför mig på vägen, och i träden, jag sa......."det är slut"
När jag fortsatte gå med hundarna så kom en av kråkorna och gjorde en dykning ner mot mig och flög så lågt över mitt huvud att jag kände klorna i håret.
Sen satte sig kråkan i ett litet träd, när jag gått förbi gjorde kråkan samma dykning 2 gånger till, ner mot mitt huvud, så jag kände klorna i håret, sen satt dom båda i ett träd och väntade till jag gick förbi, jag kunde inte låta bli att skratta,............." det är ju slut" sa jag.
Där stannade dom sen medans jag gick vidare ,-)))
Dom brukar följa med, men aldrig att någon har flugit så lågt ,-)))
Får oväntat hjälp av Brooke Logan i Glamour ,-))))
Jag är på väg in till TV:n för att titta på Glamour som precis börjat.
På väg från köket med brickan med mat upptäcker jag att gaffeln saknas, så jag ropar ut "var är min gaffel" ?
Precis efter jag hojtat det, ROPAR Brooke ifrån stora rummet " den är här inne"
Det var klockrent och muntrade upp mig förstås ,-)))
lägger olika innebörd av alla ord vi får höra.
Det här är just en sån låt där vi delar upp oss i två lag, med helt skilda åsikter.
Pratade om det idag med en person, som tyckte vi retade upp oss för mycket i Sverige!
Jag höll med, tycker likadant själv ,-)
Lyssnade på den här låten................
Jag tycker den står för KÄRLEK! Jag gillar den.
Jag hör något helt annat än vad vissa hör, som hör hustrumisshandel!
Hur någon kan få den till det är för mig en gåta, det är en riktig kärleksförklaring enligt mig och många andra.
Vad tycker DU?
Jag lägger inte in någon kritisk tanke, vi upplever saker olika ,-)
Kikar in fast jag måste ha lite längre tid på mig ,-) Tack för era kommentarer.
Måste ju säga att Tove Olberg slog huvudet på spiken med sin kommentar " du vill leva levande"
det var bara så rätt! Det är precis det jag vill.
Har känt att jag har fått en liten depression, den vill jag ta tag i direkt. Har haft en stor depression förut, så långt vill jag inte att det går.
Jag är en glad person i sinnet, men när jag inte gör annat än att sitta framför datorn och orkar inte något mer, dag ut månad in!?
Jag känner nu att jag inte mår psykiskt bra, har fått tillbaka min ångest bla.
Det är ju inte det att jag inte är nöjd! Jag är så nöjd och tacksam för så mycket i mitt liv, min familj jag har nu bla.
Där ligger inte mitt problem alls!
Jag har nu börjat styra upp mitt liv med bla regelbunden, "tre gånger i veckan " pilates ,-)
Har vissa städdagar, och ringa o prata med dom jag känner, jag har dragit mig undan.
Det är ju jag som är kaptenen på min skuta.
Då är det bara jag som kan hjälpa mig själv ,-))
Tittar in till er lite då o då, ett bloggschema får jag nog styra upp, begränsad tid vid datorn, annars är jag tillbaka på ruta 1 om någon dag ,-)
Nu har jag lovat vid tolvslaget, utom i år då jag blev så förvånad över den mjölkvita dimman ,-)))
Jag gör INGENTING.
Visst jag rastar hundar, men det är allt.
Träffar jag andra blir hjärnan som en isklump, orkar inte tänka. Ja nu klagar jag på lite så jag peppar upp mig ,-)
För NU har jag bestämt mig, inget mer bloggandes förrän jag kommit igång med att LEVA!
Jag kommer inte igång med något!
Jag försöker äta så jag får i mig det nyttigaste för att få energi.
Svar till min förra kommentar var att man måste unna sig att göra ingenting, men jag gör ju alltid "ingenting" Att ni njuter av ert "slarv" .-)) Det är sunt slarv, så har jag också varit.
Men det här är något annat! Det är sånt slarv som ger tillvaron en guldkant.
Jag "lever" inte.
Mår inte ens bra av det här.
NU blir det andra bullar av,
Jag blir ofta sittande här vid datorn, läser era inlägg och mår bra av det ,-)Men det är det enda jag gör!!!
Men måste röra mig mer och göra saker.
Som sagt jag återkommer när jag ÄR på G!
Jag måste fånga "livet"
Livet pågår nu! har jag läst hos andra bloggvänner.
just det!
Livet pågår NU.
Det här är INTE jag, jag vill inte ha det så här.
När inget hjälper fast jag har "pratat" med mig själv många gånger.
Händer ingenting, en annan dag tänker jag.
Jag känner mig "fångad"
Den enda som kan förändra mig, är ju jag själv, älskar ju att blogga och besöka er, så om jag inte FÅR göra det innan jag har kommit igång, så hoppas jag det hjälper.
Så här VILL jag inte ha det.
Återkommer "om" jag lyckas komma på G .-)
Fångad!
satte in ett annat inlägg i morse där jag skojade om min trötthet och att aldrig komma igång!
utom någon timme mitt på dan! Då jag hade kul i snön med gubbe o hundar ,-)
Söndagen skulle bli en vilodag, där vi gjorde bara det vi ville.
Då kom jag förstås inte på alls vad "jag" ville göra.
Hade ju planer så som att läsa, måla..........
Men jag kände inte för något..........
så det blev inget gjort, det var bara en stress om kom.
Stressen kom av att timmarna gick o jag kunde inte slappna av, det kändes som om jag slarvade bort en hel dag. Det var bara känslan att "vad ska jag koppla av med"
Visst har jag slarvat på MÅNGA dagar förut, men nu kändes det.
Idag är det Tjugondagknut, NU är Julen SLUT!
Idag plockar vi undan Julen, granen kommer igen nästa Jul, ,-)
vi slutade ha riktiga granar, då våra trivdes för bra hos oss ,-)))
Dom fick upp till 20 cm långa skott över hela granen.
Då ville jag ju INTE kasta ut den.
Så vi hade ofta granen till första veckan i Mars! ,-)))
Fy så sorgligt, jag vet ju inte ens om det "är sorgligt"
Här finns ju massor av kråkor o skator.
Nu har jag den senaste veckan upptäckt att en skata bor alldeles ensam i ett träd, den sitter där så ensam på sin kvist.
Nu mörknar det ju tidigt så det blir många ensamma timmar på den kvisten för skatan, när vi rastar hundarna runt 23 tiden, är den ensam, likaså tidigt på morronen.
Nu vet ju inte jag om skatan är ledsen över det. Men jag blir det.
På dagarna är den inte trädet.
Vet ni hur det är med skator, har försökt hitta nåt på nätet?
Jag har hittat att när dom häckar är paret ensamma, annars i grupp?
Man hör ju ofta hur fåglar snackar med varann i mörkret, i träden runtomkring finns inga fåglar nattetid, bara den här ensamma skatan i sitt träd
Är det någon som vet varför skatan får sova själv i ett träd?
Är det normalt, det här berör mig verkligen.
Jag tycker så synd om den .
När jag försökte "äta upp" Pontus Gårdingers ficknäsduk!
Det är sant!
Så ser ju "löpsedlarna" ut ,-)
Sanning eller påhittad, för att få sälja.
Det här har ju en sanning alla fall, läste tidningen medan jag åt köttfärssås O spagetti.
hade sidan framme med Pontus Gårdinger, på bilden har han en näsduk i fickan som syns som bara en vit kant.
Jag råkade spilla ut lite riven ost på tidningen, ja ni förstår resten, jag försökte o försökte ta upp en lilla fliken av näsduken, trodde det var ost, bland andra rivna ostbitar ,-)
Till slut så hajade jag ju, det var ju Pontus Gårdingers näsduk jag försökte få i mig ,.-)))
Töntigt , javisst.
Men jag är SÅ trött!
Har varit på barnkalas ,-) kul!
Har varit ute o lekt med mina egna hundar i snön, härligt ,-)
Så skönt med snö, och när det blåser en isande vind rakt i ansiktet.
Mötte en granne, han sa som svar på att jag tyckte det var mysigt, att han sagt till sin fru att "tänk"att sitta i ett timrat hus i Dalarna när det viner runt huset , med brasan tänd och dricka ett glas vin!
Jag höll med, det lät ju kanon!
När jag gick in i trappen tänkte jag, möter jag nu hans fru, ska jag på skoj skull säga, att va mysigt, tänk om man nu hade suttit i ett timrat hus i Dalarna och det viner runt husknuten, med brasan tänd, och dricka ett glas vin ,-))
Alternativt byta ut vinet mot en mugg varm choklad, men ingen fru syntes till ,-)))
Nu är det min sorts humor, det kanske inte hade upplevts roligt för henne, hon kanske hade tyckt jag varit störig, och störig är jag ju inte ,-)))
Vår humor uppfattas ju lite olika.
Lika bra att jag inte mötte frun ,-)
Kom att tänka på en gul ballong jag mötte för nåt år sedan, när jag i mörkret var ute på hundrundan.
På långt avstånd såg jag något som kom, men såg inte riktigt vad det var, till det kom närmare.
Det var en Gul ballong!
Den kom så glatt studsande, med vindens hjälp rakt emot mig på gångvägen, den passerade mig så glatt ,-)) fortsatte sin färd, jag vände mig om, den fortsatte gångvägen fram och efter ett tag fortsatte den på en gångväg som svängde till höger..........
Sen försvann den ur sikte.
Den gula ballongen gjorde mig så glad ,-)
Tänk att möta en glad studsande ballong, den såg ut som den hade ett mål ,-))
Vart den sen tog vägen, vet jag inte.
Jag tittade efter den dagen efter på min morronrunda när det var ljust.
Minnet av den här gula ballongen dök upp när jag tittade på "Nalle Puh" citat ,-)
" Ingen kan vara nere med en ballong"
/källa Nalle Puh
Det stämde ju ,-)
Nalle Puh har verkligen ett bra sätt att se på livet ,-)Tänk vad vi kan lära oss från Nalle Puh ,-)))
som den här, jättesöta
" För att visa att man inte alls blev rädd när man hoppade till,
kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger
liksom för att motionera sig.
/Källa Nalle Puh
Det kan vara användbart ,-)))
Om du blir lite sugen när du är hos någon annan och lite småsugen
"När du hälsar på hos en vän och känner för en liten smakbit av något,
försök att titta lite längtansfullt i riktning mot skafferiet.
/Källa Nalle Puh
Det är hos en bloggvän som satt ut Nalle Puh citat som jag bara var tvungen att själv kolla Nalle Puhs kloka underfundiga ord ,-)))
Vad vi är olika vi människor, vi är liksom uppdelade i mycket, vilket ord som känns bra eller dåligt.
Ofta småsaker.........
Men också i saker som får en stor betydelse.
Det är såklart jättebra att vi är just olika! ,-))
Undrar hur det är med dom som säger "Spontant JA" och dom som säger "Spontant Nej"
Undrar om det är 50 - 50?
Klart alla säger Ja eller Nej, det beror ju på vad det är, vi har ju rätt att säga vad vi tycker, och hur vi vill ha våra liv.
Det är inte det jag vill åt här.
Utan just vad säger du först?
Du behöver inte svara om du inte vill, det var bara en tanke.
Eftersom jag själv är en JA spontant sägare ,-))
Och har levt med Spontant Nej sägare.
Du handlar, ser nåt nytt du vill prova på, så frågar du den andre, ska vi......
NEJ!
Så har jag det ,-))) eller har haft det,
Vad jag än föreslår..........så blir det första svaret spontant NEJ från den andre.
Det är ofta småsaker...............men det första som kommer ut är NEJ
Frågar någon mig svarar jag JA ,-)
Kom nu ihåg, det är inga livsavgörande saker det handlar om, utan sånna som man kan svara Ja till.
Min mamma säger alltid NEJ.
Vad det än är, NEJ
Min gubbe har blivit lite lik min mamma, NEJ
Som spontan Ja person kan jag tycka det är riktigt jobbigt med dessa som det första dom säger är NEJ.
Det är klart man kan välja att köpa eller göra det man frågat om själv, det gör man ju också, men ibland så låter man ju Nej sägaren få som den vill, och då tänker jag efteråt, varför lyssnade jag på dig ,-))
Sist var det partyhattar till Nyåret, vi kan väl köpa.....gubbens NEJ var på väg ut.............jag skyndar mig att säga, bara till barnbarnen.
OK säger gubben.
Vi kan väl ta till oss alla.....
NEJ säger min gubbe.
När Nyåret kommer blir alla barnbarnen jätteglada ,-)
Ögonen lyser på våra barn, vi köpte bara till barnbarnen säger jag snabbt.
Åh va synd, får jag till svar.
Aldrig jag lyssnar mer till min gubbes NEJ..-))
Vad är du?
Säger du spontant Ja eller Spontant Nej.
Ibland tror jag en nej sägare inte ens vet om att den säger Nej, det kommer kanske av bara farten ,-)))
Det är många som inte vill kallas "snäll" för dom tycker ordet är fördummande.
En granne, avskydde det ordet, snäll kan ju en GRIS vara sa hon ofta!
Hon ville inte bli jämnförd med en GRIS!
Jag själv ser inget fördömmande i ordet "snäll"
Jag tycker jättemycket om just "snälla" människor ,-)
Jag gillar också ordet "snäll"
Jag tillskriver bara dom som är verkligt snälla , det ordet.
Jag har bloggat om det här för flera år sedan, då sa en bloggvän , som inte bloggar längre, att just det ordet "snäll" ville hon aldrig bli kallade, vad som helst utom det.
Jag önskar bara att fler människor i världen skulle vara just snälla! ,-)))
Vad tycker DU om ordet "snäll"?
Positivt, negativt, eller något annat.
--------------------
Nu till något annat.
Vad tycker NI om sannings sägare, som tycker dom har på sin lott att säga just "sanningen" om precis allt!
Utan att ha blivit tillfrågade.
--Men hörru den frisyren passar dig verkligen inte!
DEN tycker jag INTE om, pekar på nåt du just köpt som du själv är glad över.
Jag måste ju säga att du blivit bred över baken, bara så du vet!
Typ sånna kommentarer.
Bara för att den personen är en vän och en sann vän!
Och inte kan tänka sig att ljuga, just för dig.
Så himla bra att du har just den personen som vän, väntas du tycka!
Jag kan vara utan sånna kommentarer om jag inte speciellt har frågat om råd.
För vems " smak" är "sanning" ?
Vi tycker ju alla olika.
Det flera inte tycker om , tycker många andra om.
Tycker själv det är jobbigt med dom påhoppande sanningsvännerna, som kan komma med det mest oväntade, precis när som helst.
Jag har inga sånna" vänner" just nu.
Men man hör dom på kalas, eller på andra platser.
Jag brukar kolla in den personen som fått oväntad rådgivning, dom finner sig i det, eller ser ut att finna sig i det.
Vad tycker ni om sånna som kommer med sin sanning?
En stor del av familjen flyger på semester till ett land "långt" bort.
Min mamma är så nervös.
Jag har skickat med skyddsänglar ,-) en får sitta på planet och hålla det uppe! ,-)
Jag är inte orolig att något ska hända, tycker dom flyger och far så ofta våra barn, man har vant sig.
Men bad min döda pappa följa med ändå som en skyddsängel ,-)
Flyga, det tycker varken jag eller gubben om.
Vi tar hellre husvagnen och åker omkring i Europa.
Men jag har flugit.
Första gången , 3 månader, då rullades röda mattan ut har mamma berättat ,-)
Dom fick gå på en röd matta till flygplanet, det ni! ,-)))
Det var ju ett misstag, han trodde vi skulle lämna Sverige.
Vi var bara på väg från södra Sverige till lite norrut ,-)))
Men ett bra misstag, mamma o pappa kunde väl också få gå på röda mattan en gång, likaså jag kunde väl bli buren över den "röda" ,-)
16 år var jag nästa gång det blev tal om en flygtur ,-)
Då var jag livrädd från dag 1 när det var bestämt att jag och min kusin skulle flyga till England.
Vi skulle vara där i en grupp och gå en månad i skolan.
PÅ vägen till England kom vi en sån luftgrop, planet bara föll o föll o föll o föll, flygvärdinnan som just kommit ut med en bricka, stod där framför mig med öppen mun, vilt uppspärrade ögon.
Dom andra på planet satt och blundade.
Då började jag småkratta jag blev så rädd, jaha tänkte jag nu störtar vi!
PÅ hemresan var jag orolig, vi åkte buss vi i gruppen som skulle med planet, gruppen jag varit med.
Då kom jag på tanken för att lugna mig själv, att vem i gruppen ser INTE ut att dö i en flygolycka!
Det kändes ju tryckt när vi snart skulle sitta i ett plan tillsammans.
Jag kollade in alla.
Så valde jag ut 2 stycken, dom såg absolut inte ut som om dom skulle störta med ett flygplan.
Nöjd med det här var jag lugnare.
Bussen stannade, och en av dom personerna jag just valt ut ,en ung kille reser sig och lämnar bussen, jag satt bara och stirrade efter honom när han försvann ut.
Han skulle fick vi höra av ledaren stanna ytterligare 1 månad hos en annan familj .
Nu blev jag lite rädd, en av dom som jag valde ut skulle inte ens flyga!
Nu hade jag ju en person kvar.....hon skulle ju med alla fall.
Tro det eller inte, men hon skulle inte heller med!
Det var en som hjälpte ledaren, det hade ju inte jag tänkt på, jag trodde alla skulle med, så hon lämnar oss när vi kommit fram .
Där rök mina "säkra kort"
Nu kunde ju vad som helst hända...........
Nu gick ju den flygresan jättebra, även utan dom här två jag valt ut ,-)))
Hur många av er flyger?
Flyger ni även om ni är livrädda?
Jag har inte fört min flygskräck vidare alla fall, våra tre barn flyger gärna ,-)
Jag skrattar INTE för att jag tycker att det är roligt, utan tvärtom, så sorgligt!
Det skär i hjärtat, men jag känner så mycket igen mig själv.
Såg på TV "Stjärnorna på slottet"
Det var Rikard Wolffs dag.
Brukar tycka det programmet är lite småmysigt dom gångerna jag har tittat på det.
Men i Lördags...............
Då bröt jag fullständigt ihop!
Det här händer inte ofta, kan jag säga, men det var förlösande samtidigt ,-)))
Det var ju sorgliga saker han berättade, på ett komiskt sätt.
Jag kände igen mig i det han talade om, var själv ensam, rädd, hade ångest och höll allt inom mig som barn.
Så igenkännes faktorn var ju skyhög!
Så tårarna strömmade nerför kinderna på mig, samtidigt som jag skrattade så jag inte kunde andas!
Det var inte klokt.
Jag kände sån sorg samtidigt som han berättade det på ett så humoristiskt sätt ,-))))
Jag såg mig samtidigt som barn, hur ensam o rädd jag varit.
Hur jag som vuxen tigit om mycket , om jag hade berättat hade det hjälpt mig att få må så mycket bättre.
Helt andra saker än han, men vi människor är ändå så lika,
Till slut vart jag så kissnödig, men kunde inte röra mig, jag hade skrattkramp. Jag låg i fåtöljen, jag hängde i fåtöljen.
Till slut lyckades jag ställa mig upp, men försent! Jo, visst
inte hann jag till toan, jag kissade på mig av skratt, det bara forsade, och rann ner i tofflorna!
Lite väl mycket information ,-)
Tur jag var hemma!
Samtidigt var det befriande skönt att riktigt få "asgarva"
När sorg o humor krockar, då kan vad som helst hända.
Nu måste jag ju fråga er andra ,-)
Har ni i vuxen ålder skrattat SÅ mycket att ni helt kissat ner er?
Rikard Wolff " En pojke på månen"
En härlig person verkar han vara ,-)
Jag vet inte hur länge jag låter inlägget finnas i bloggen, skämsfaktor men jag bjuder på det ,-)
Vi känner väl alla någon som är så vänligt sinnad och alltid verkar vara så god, bara så där av naturen.
Inte för att dom måste och absolut inga ögontjänare.
Dom kan ju kallas för änglar, "människoänglar"
Men finns dom i verkligheten, dessa människoänglar?!
Det beror ju på hur man tänker, för alla människor har ju någon mindre bra tanke inom sig, kanske inte ofta, kanske bara en gång.
Men får då en "ängel" det är ju änglar vi pratar om nu, får en ängel ha en ond tanke, faller då inte hela ängelgrejen så att säga.
Måste en ängel hela tiden vara god, självklart anser jag.
Det här är ju trams egentligen, javisst men nu har jag suttit o tänkt på det här.
Vem vill ses som en ängel? Vi är ju människor på gott och ont.
Snäll som en Ängel, det kan vi väl alla vara, ibland.
Men det räcker så.
Nu till något annat, finns det "vänner", ja samma där, alla kan väl vara "vän" till någon . Men hur länge.
Jag hör lite då o då att någon säger, jag trodde "aldrig att just hon "skulle svika!
Men så är det..............vänner sviker lite då o då.
Det kan komma helt oväntat, man fattar inte hur det blev så här, eller man förstår men trodde väl aldrig att "just den" skulle tröttna.
Jag har blivit sviken av en av mina vänner, hon känner nog att hon blev sviken av mig.
Jag säger som dom andra, jag trodde väl aldrig att just hon skulle svika mig.
Det här är en person som jag verkligen gillat som vän.
Men nu kommer vi till den här "ängelgrejen"
Hon har sagt att hon tycker jag är som en ängel. Ja det var förr förstås!
Och en ängel får inte göra fel, det tycker hon jag har gjort.
Så då funkar det ju inte i hennes ögon.
Jag har ställt upp på henne i så många år, väntat på att hon ska klara av att träffas, åkt till henne när hon inte kunnat åka till mig. När hon ville att jag skulle komma,
osv........................
Det var då jag blev som en ängel, som det såklart visade sig att jag inte var.
Nu har jag varit utbränd, inte orkat med något, inte mig själv inte familjen.
Det är då det blev kris, den jag har träffat trots allt och haft kontakt med är just "hon"
Jag har sagt att det är för att jag tycker så mycket om henne som vän som jag har träffat henne lite då o då. När jag har orkat. Tycker själv vi har träffats.
Men jag har ändå träffat henne för lite, enligt henne.
När jag nu ringde i höstas så var hon sur,(hon själv hade inte tid att träffas på hela sommaren, då hon var med sin sambo i deras sommarstuga) man måste orka träffas fick jag höra! Det har vi ju gjort, men inte så ofta som hon hade velat.
Nu skulle hon tänka ............om vi kunde ses något mer, jag skickade julkort det kom inget till mig, så jag förmodar att hon har tänkt klart.
Och hennes födelsedagspresent som jag höll på att leta mig tokig efter i England, nåt som jag visste att hon skulle tycka mycket om, ligger kvar här hos mig, den hade jag tänkt ge henne när vi fikade, fikat som aldrig blev av.
Nu skriver jag inte det här som oj stackars mig, jag hade säkert kunnat handla annorlunda jag med.
Men det här med "vänner" det vet jag inte om jag tror så mycket på, inte när det kommer till kritan.
Jag var fast övertygad om att jag i henne hade en bra vän.
Och det här att "ängelstämpla" människor, gillar jag inte heller.
Många tycker att jag är vänlig, det är jag! Men jag kan väl också vara sur, eller tänka någon elak tanke. Men det verkar som om folk inte tror det.
När jag satt o skrev det här kom en låt upp på radion, som lät så vacker, sätter in den om jag hittar den, tyckte dom sa att den hette Nyårsballongen ,-)
Så här såg det ut förra Nyårsafton, jag står och "lovar" lite smått och gott vad jag ska göra under året ,-)
Hade ju tänkt göra samma sak nu.
Men en halvtimme innan tolvslaget omringades vi av dimma!
Inte rök från raketer, utan dimma!
Så när klockorna ringde in det nya året, och raketerna brakade loss, så hörde vi dom ,-)
Vi står alltid på balkonen och det är en underbar syn, eller alltså det brukar vara så, nu stod jag bara och var så förvånad, mjölkvit dimma, inte en raket i sikte.
Det här är ju inte klokt, det var tanken som jag hade i huvudet i en kvart!