Translate

onsdag 27 februari 2019

Högt i tak




När jag var barn hade alla i familjen och släkten samma åsikter, politiskt...och annat.
Så det var tysta diskussioner, och medhåll...
I vår familj nu.... har vi alla mer eller mindre olika åsikter.

När vi träffas händer det att vi tar upp det politiska bla… då ventileras det !
Vi framför våra åsikter som vi alla redan vet vad den andre står.
Vi håller inte med varandra alls.
Men vi respekterar varandra även om det kan gå högljutt till.
Vi älskar varann ändå, det känns bra att vi alla tillåts tycka precis som vi vill, även om vi står just då långt ifrån varandra.
Det känns som en trygghet.
Jag växte ju upp väldigt ensamt, så jag har verkligen inget emot det här.
Det blir lite livat, ibland eller oftast väldigt livat. Men ingen som går över gränsen.
Det känns fint att vara i en familj där vi alla kan vara precis vem man är och tillåtas vara det.
Mina föräldrar deltar ju inte pappa är död och mamma varken hör eller ser så bra, de hade nog haft svårare för de här samtalen ,-))
Men jag tycker det är befriande.
Att älska någon fast åsikterna går helt isär.
Äldsta dottern säger att det är bara i våran familj (17) st som vi har så högt i tak! ,-)

Det jag skrev om igår, hände för ett tag sen och efter att ha mått kanondåligt var jag tvungen att som vanligt skriva av mig!