En stor del av familjen flyger på semester till ett land "långt" bort.
Min mamma är så nervös.
Jag har skickat med skyddsänglar ,-) en får sitta på planet och hålla det uppe! ,-)
Jag är inte orolig att något ska hända, tycker dom flyger och far så ofta våra barn, man har vant sig.
Men bad min döda pappa följa med ändå som en skyddsängel ,-)
Flyga, det tycker varken jag eller gubben om.
Vi tar hellre husvagnen och åker omkring i Europa.
Men jag har flugit.
Första gången , 3 månader, då rullades röda mattan ut har mamma berättat ,-)
Dom fick gå på en röd matta till flygplanet, det ni! ,-)))
Det var ju ett misstag, han trodde vi skulle lämna Sverige.
Vi var bara på väg från södra Sverige till lite norrut ,-)))
Men ett bra misstag, mamma o pappa kunde väl också få gå på röda mattan en gång, likaså jag kunde väl bli buren över den "röda" ,-)
16 år var jag nästa gång det blev tal om en flygtur ,-)
Då var jag livrädd från dag 1 när det var bestämt att jag och min kusin skulle flyga till England.
Vi skulle vara där i en grupp och gå en månad i skolan.
PÅ vägen till England kom vi en sån luftgrop, planet bara föll o föll o föll o föll, flygvärdinnan som just kommit ut med en bricka, stod där framför mig med öppen mun, vilt uppspärrade ögon.
Dom andra på planet satt och blundade.
Då började jag småkratta jag blev så rädd, jaha tänkte jag nu störtar vi!
PÅ hemresan var jag orolig, vi åkte buss vi i gruppen som skulle med planet, gruppen jag varit med.
Då kom jag på tanken för att lugna mig själv, att vem i gruppen ser INTE ut att dö i en flygolycka!
Det kändes ju tryckt när vi snart skulle sitta i ett plan tillsammans.
Jag kollade in alla.
Så valde jag ut 2 stycken, dom såg absolut inte ut som om dom skulle störta med ett flygplan.
Nöjd med det här var jag lugnare.
Bussen stannade, och en av dom personerna jag just valt ut ,en ung kille reser sig och lämnar bussen, jag satt bara och stirrade efter honom när han försvann ut.
Han skulle fick vi höra av ledaren stanna ytterligare 1 månad hos en annan familj .
Nu blev jag lite rädd, en av dom som jag valde ut skulle inte ens flyga!
Nu hade jag ju en person kvar.....hon skulle ju med alla fall.
Tro det eller inte, men hon skulle inte heller med!
Det var en som hjälpte ledaren, det hade ju inte jag tänkt på, jag trodde alla skulle med, så hon lämnar oss när vi kommit fram .
Där rök mina "säkra kort"
Nu kunde ju vad som helst hända...........
Nu gick ju den flygresan jättebra, även utan dom här två jag valt ut ,-)))
Hur många av er flyger?
Flyger ni även om ni är livrädda?
Jag har inte fört min flygskräck vidare alla fall, våra tre barn flyger gärna ,-)
Tack för din kommentar.
SvaraRaderaJo jag reser, har rest, med flyg. Första gången trodde jag att jag skulle dö, det lät ju så konstigt överallt och allt måste jag ju veta, jag var nog en jobbig passagerare. Men hem kom jag.
Nästa gång tyckte jag inte det var så farligt det åkte ju sakta och fint på banan...tills... det drog igång motorerna och upp i höjden med en hiskelig fart.. Det hade jag lyckats glömma. Skrek som en gris att jag måste gå av jag ska inte flyga. Fick inte gå av där uppe i luften jag inte. Samma frågor om det ska låta så och så.
Nu flygs här inget mer.
Kram
Tack ,-))))) Jag skrattar, men förstår din rädsla!
RaderaBäst att vara här nere!
Jag har flugit ganska mycket och periodvis har jag varit riktigt orolig och rädd. Men på senare år har det gått mycket bättre. :-)
SvaraRaderaTrevlig kväll !
Kram
Ja, en vanesak kanske, men jag blir nog inte så van.
RaderaMen visst kommer man till underbara platser om man bara vågar ,-)
Skyddsänglar behövs både i luften och på marken. Jag flög också första gången till England för att bo där i en månad. Jag tyckte det var jättekul när det blev luftgropar. Påminde om Liseberg och berg-och-dal-banan där. I takt med att jag blivit äldre har glädjen för dåligt väder under flygresor flugit iväg. :) Det ska vara det säkraste sättet att tag sig fram. Inte det miljömässiga. Jag har mycket mer respekt och rädsla för dåligt väder på sjön. Kram Bosse
SvaraRaderaHa haha ja nu gillar jag inte berg-och-dalbana heller.
RaderaVisst ska det vara säkert, men man kan ju inte gå av när man vill!
Dåligt väder på sjön är inte heller så kul!
Hej Primrose, flygrädd är jag inte egentligen. Men det där med uppstigning och landning kan jag vara utan. Men hur skulle det gå? Då kom man ju ingenstans, så jag biter i, håller hårt i maken, och vips så är man uppe i det blå! Men det där som man får höra ibland om att NER KOMMER MAN JU ALLTID. Det kan jag vara utan och det låter inte klämkäckt som många tycks tro :-( Ha en fortsatt fin kväll!
SvaraRaderaJo man kommer ut i Europa ,-))))
RaderaLanda tyckte jag bäst om, då var man ju nere snart ,-)))
SvaraRaderaSå gulligt av dig att skicka med skyddsänglar. ♥
Nej, jag är inte flygrädd, jag har fluget långa resor och jag har flugit korta resor med små propellerplan, rostiga och med trasiga säten. Jag lever än :-)
Kram på dig ♥
OJ du var en modig person! ,-)))
RaderaDet kanske inte är så farligt då, när du nu fortfarande är i livet! ,-))
Vilken underbar bild!! Kvinnan på den där bilden ser inte alls flygrädd ut, tvärtom, hon ser ut att njuta och ha kontroll av situationen. Uppfriskande!
SvaraRaderaHa det fint! Kram Christina
Det är en skyddsängel ,-))
RaderaDu är underbar och det har du säkert hört förr;.)
SvaraRaderaSmarta tankar kring flyget även om det sprack med dessa personer. Skickligt att du kunde känna in dessa två personer som lämnade er grupp. Inte flygrädd. Gillar din tanke med att skicka med extra skyddsänglar/ kram
Jag fick nästan en chock när dom två inte skulle flyga, maxotur att jag valt precis dom två!
RaderaNej underbar tycker nog inte så många, gubben min tycker det ,-)
Skyddsänglar behövs lite varstans och alltid vi flygning. Jag är flygrädd men flyger ändå. Milde tid vet inte om de fått mig på flygplanet om jag valt som du. Älskar dina bilder. Så ska jag föreställa mig att min skyddsängel sitter nästa flygtur.
SvaraRaderaJa jag blev skraj, verkligen när dom inte skulle med ,-)))
RaderaMen det var bara att följa med!
Vi har två skyddsänglar alltid med oss. De som är adopterade kan ha fler. Vi kan be om hjälp av våra skyddsänglar, men vi måste tacka sedan. Det finns många som är arbetslösa * ler*
SvaraRaderaHur jag vet detta? Jag brukar gå kurser hos en vän som driver företaget " änglavingar" i Sundsvall. Sundsbruk. Ann Ahlgren. Du kan goggla på henne. Det är en underbar människa. Man behöver bara lyssna på henne så blir man lugn i själen.
Kram från mig.
Jag svarade men det finns inget svar! ,-)
RaderaKul att få veta att vi har två skyddsänglar som följer oss, det visste jag inte.
Jag har kontakt med några av mina döda släktingar.
Ska kolla upp henne!
Kolla upp henne. Jag har fått stort stöd vid olika livskriser hos henne. Hon har hjälpt mig att se med andra ögon.
RaderaKolla upp och läs om henne. Tror det är nåt med ...www.anglavingar.Ann Ahlgren sundsbruk.
Kram
TACK det ska jag göra ,-))
RaderaJag gillar inte att flyga, men gjort det ett antal gånger. Även med helikopter*ler*
SvaraRaderaMina barn de flyger och far, dottern är pilot, så jag har inte påverkat dem.
Ha det så fint!
Kramisar❤❤❤
En dotter som är pilot, det måste kännas tryggt!
RaderaHar du flugit med henne?
Helikopter verkar lite bättre, fast det vete 17 ,-)