Jag önskade mig alltid syskon men fick aldrig något.
Men när jag var 11 fick min mamma trots att hon hade haft TBC innan jag föddes, det var ett problem då att jag kanske skulle hamna på barnhem.
Därför blev det inget syskon till mig.
Alla fall så skulle min kusin börja jobba efter att hennes son Stefan fötts, nu frågade min kusin och hennes man om min mamma kunde ta hand om Stefan, PÅ grund av mammas TBC många år tidigare var det inte säkert, men vi fick!
Jag var överlycklig ,-)
Stefan kom tidigt på morgonen och hans lilla insats ställdes vid min säng, jag låg där och njöt, stor lycka när jag låg och tittade ner på Stefan.
En dag skulle pappa skjutsa mina två kusiner till tåget, en Lördag men Stefan var hos oss, jag ville ha Stefan med mig till stationen. Jag var 11 år, Stefan var tung han var 6 månader.
Tåget som skulle gått 10 minuter senare var försenat nästan 1 timme, men jag vägrade låta någon annan hålla honom, jag stod där så stolt och lycklig med Stefan i min famn.
Vi hade honom bara några månader, kanske 3 , sen fick min kusin ett nytt jobb och jag vet inte om det var dagis eller hur det blev, men Stefan slutade vara hos oss.
Men det var en lycklig tid ,när jag satt i skolbänken och såg "min mamma" dra en barnvagn med Stefan i ,-)
Men väldigt sorgligt
så blev Stefan svårt sjuk när han fyllt 20 och dog en månad efter han fyllt 22.
En härligt fin kille, otroligt vacker både på utsidan som på insidan.
Några år efter hans död började jag lägga en blombukett i en sjö, hav.............
den dagen Stefan dog som minne av honom.
Så buketter har kastat eller lagts i sjöar överallt i Europa, för ofta har vi varit på semester.
På dödsdagar för andra tänts ljus som får brinna ut, men för Stefan har det alltid blivit en blombukett.
Så även idag när vi är hemma.,-)
Blommor till dig, Stefan
Vilken underbar, sorglig och kärleksfull berättelse 💜 berörande, verkligen!
SvaraRaderaBlommor till Stefan! Jag tänker mig också en bukett, svisch, där är den 💜
Kram 💜
Tack för din bukett ,-))
RaderaHar varit och lämnad vår bukett i en å den här gången.
Ja det var sorgligt.
Stefan tackar dig många gånger för de fina blommorna som kommer flyter på vattnet.
SvaraRaderaIbland blir det inte som man tänkt. Tråkigt att han flyttade ifrån er.
Ha en fin kväll!
Kramisar<3<3<3
JA jag tror han ser dom ,-)
RaderaVilka vackra minnen och de har du med dig ocg Stefan finns kvar hos dig men på ett annat sätt numer. Men finns det gör han.
SvaraRaderaJag kastar också blommor i sjön en speciell dag varje år och det har jag gjort sedan tonåren och jag fortsätter med det och det var jag än är.
Tack för din berättelse.
Kram!
PS Jag har heller inge syskon...
Precis som jag då ,-)
RaderaFint att kasta i vatten, det är speciellt ,-)