Gubben oroade sig i onödan visade det sig ,-)
Han fick en tid för att diskutera provsvaren och inte till en ny undersökning som han befarade! ,-)
Men knappt har han lyckats lugnat ner sig till han talar om för mig att han är inte det minsta rädd för att dö!? Onejdå.
Om jag skulle dö imorron så är det så , säger gubben lugnt.
Det här började efter att jag tog upp något som en person sa när vi rastade våra hundar, vi brukar träffa den här personen i vår ålder nästan varje kväll.
Han sa att det här blir min sista hund, han lever nog i omk 6-8 år och det blir väl samma för mig!
Det där kröp i kroppen på mig som inte riktigt kunde släppa det.......
Vadå 6-8 år, och ingen panik i rösten, jag kände mig lätt stressad.
Jag tog upp det med gubben.
Vad säger du?
Men gubben höll med, om jag dör imorron så är det så, sa gubben lugnt, lika lugnt lät det inte när han oroade sig för brevet!?!?
Men herregud är det bara jag som är normal sa jag.
Jag vill ha minst 40 år till!
Vad är det med alla!
Nej jag skulle nog gift mig med en hypokondriker....... det hade nog passat mig bättre,
Då skulle jag inte känt mig så ensam bland alla modiga.
Men jag kommer att komma tillbaka som en kråka sa gubben, sitta på din axel och så kan du mata mig! Jag matar ju alla kråkor.
Vilken tröst, gubben som en kråka! ,-))
Jodå nu var gubben hur modig som helst, han pratade om den där kråkan han skulle bli i sitt nästa liv, han skulle följa mig överallt.........................
En sån efterhängsen kråka skulle dom som bestämmer skjuta sa jag! ,-)
Sen har vi varit på en Vårprommis, härligt nu när löven har slagit ut och allt är grönt! ,-)
Bilder till Tant Glads prommisar ,-)