När vi är hos min mamma, för att jag ska kunna prata med henne, det är ju vitsen att vi åker dit, så går min man och hundar till en rastgård som ligger en bit bort. Och hoppfullt kan våra hundar leka med andra hundar.
Nu har min mamma en ovana eller vana att alltid kommentera att min man är borta utan mig!
Så när vi sitter och pratar....så börjar hon...varje gång!
Man måste ju undra...….han har varit borta lääänge! Visst har han!
Nej han brukar vara borta så här länge säger jag.
Man måste ju undra...fortsätter mamma, om han träffar någon intressant....trevlig...och rolig!!!
JA men det gör han säkert säger jag.....och låtsas inte om vad mamma tror.
Det finns väl fullt med trevliga personer!
Men det biter inte på min mamma.
Hon fortsätter och fortsätter...
men kanske han träffar någon trevlig rolig..... läääänge läääänge. Hon småler när hon säger det här.
Jag försöker prata om allt möjligt.....nu när vi har chansen.
Men hon återkommer hela tiden till den här otroligt trevliga som är så kul att prata med som hon fantiserar om att min man står och pratar lääääänge med!
Sen är hon SÅ förvånad när han kommer tillbaka med våra hundar.
Så efter en stund.....när han sitter och vilar framför TV.:n…..
Så lyser hon upp.
Han har gått ut igen!!!! säger hon och ser glad ut.
Nej han sitter och tittar på TV säger jag.
Då slocknar hennes leende!
Hon ser så besviken ut.
Nästa gång vi är där, börjar hon igen....man måste ju undra...om han har hittat någon trevlig och väldigt kul...…..
Nästa gång får ni byta roll. Du går ut med hundarna och din man får sitta och prata med din mamma. Undrar ifall hennes tankar och prat kommer att bli samma😉 Det känns konstigt att din mamma är så fixerad vid vad din man är och gör. Kanske är det avundsjuka, hon är ju ensam nu!
SvaraRaderaHa en fin dag!
Kram❤
Ja det får vi kanske göra ,-))
RaderaDet känns inte så kul.
Jag frågade henne om hon kände sig osäker när min pappa var ute själv....men nejdå det hade hon inte gjort. Hon har alltid haft dåligt självförtroende....och dragit med mig...inte kan vi...inte är vi värda...
Så nåt ditåt är det.
Ha en fin dag! KRAM ,-)
Det har kanske med din mammas ålder att göra att hon fastnar i vissa saker eller så relaterar hon till hur hon själv hade tänkte. Samtidigt är det lite märkligt att hon blir besviken när hon får veta att din man sitter vid teven... Ärligt talat en ganska så märklig reaktion.
SvaraRaderaKram
Det kan mycket väl vara hennes ålder, men hon har alltid varit lite så här, det jag tycker är märkligt att hon ser hoppfull ut, till att sen bli besviken. men det kanske också är åldern ,-)
RaderaMin man tror att hon hoppas att han hittar en ny så jag kan bo hos mamma ,-)) vem vet om hon hoppas det.
Ha det jättefint
KRAM ,-)
Med äldre är det svårt att veta hur de tänker. Lätt hänt att fastna i ett mönster. Troligen är det nog heller ingen idé att du frågar din mamma om hur hon tänker om det hela heller.
SvaraRaderaDu får försöka avleda henne och kanske det kan hjälpa-
Kram!
Jo avleda går …..men sen återkommer hon flera gånger, nu har jag börjat fråga om hennes liv, det har jag gjort förr förstås...men får reda på andra saker.
RaderaHa en trevlig Helg .-)
KRAM,-)
Ett sådant roligt inlägg. Min mamma har varit borta länge, var inne i en demens under de sista åren. Känner dock lite igen henne i det du berättar om, hon ville gärna retas, småsåra, irritera. Du tar ju hennes sätt att vara med mycket humor. Det är väl så man får göra, inte mycket att bry sig om. Ha en fin helg!
SvaraRaderaJa humor får man ha .-))) verkligen! Nu har min mamma inte demens så då får man ha ännu mer humor ,-))))
RaderaHa en härlig Helg! Primrose ,-))