Tycker det är för stressigt.
Har flera tankar i huvudet samtidigt.
Slits åt alla håll, när jag är här, ska jag vara där och tvärtom, eller på ett tredje ställe. Helst samtidigt.
Min man känner likadant, vi hinner aldrig något för oss själv, vi två.
Nu har min man kopplat av på grund av operationen. Men annars.....
Jag vet att många har det så,
Jag är aldrig riktigt närvarande.
Idag har vi inget............för ovanlighetens skull.
Hurra, då gör vi väl det vi vill, hittar på nåt kul eller kopplar av och läser.
Nej. Jag kan inte sitta med en bok. För koncentrationen är borta, På kvällen läser jag lite, men dagtid går det inte.
Tur att vi har hundarna,
Det är samma för min man och hela tiden säger vi att nu ska vi koppla av och tänka på oss. Så har den dagen gått. Och allt som man ska och måste far runt i huvudet.
Hör bra gör jag så jag tror att jag inte är närvarande och tänker på andra saker samtidigt.
Sen har jag haft så mycket oro, det plus stress är en dålig kombination!
Nu har jag fått skriva av mig ,-)
Känner din oro och stresscgenom dina välformulerade ord.
SvaraRaderaKanske är det så att man är dåligt närvarande, ofta. På väg någon annanstans i tanken.
Har också svårt att inte göra något, under dagtid. Läsning får höra kvällarna till, eller regndagar.
Försök sitta ner en stund och göra inget...eller rita och måla....detär Du ju så bra på. En barnbok med dina teckningar skulle det kunna bli.... trir att sådant här mindfulness..
Kram på dej!
Vi har så mycket som vi måste göra för andra, många tider att passa.
RaderaSå vi hinner inget annat fast vi skulle vilja.
Sitta ner, ja idag då ,-)) men annars har vi fullt upp.
En barnbok skulle vara kul, men hinner inte just nu.
KRAM !
Oro och en inre stress kan nog ge dig den här upplevelsen. Kanske dags att du och maken bestämmer er för att göre en sak varje dag som bara är för er. Och sedan kan ju att koppla av betyda så mycket. Jag gör det bl.a. när jag promenerar och när jag läser. Tänkte att du kanske gör det när du målar.
SvaraRaderaKram
Ja måla är jättekul, men vi har fullt med saker vi gör för andra, tider att passa, sen när kvällen kommer somnar jag i fåtöljen ,-))
RaderaDet är det vi inte hinner göra saker bara för oss.
Och tiden flyger iväg ,-)
Det är när vi är ute med hundarna, som vi gör saker för oss ,-)
KRAM ,-)
Jag läser i kommentarerna att ni gör fullt med saker som ni måste göra för andra och förvisso är det en god egenskap att vara hjälpsam. Men någonstans måste man också säga stopp eller kunna säga nej när när det påverkar ens eget mående och livskvalitet. Det är väldigt lätt att man blir tagen för given och bara förväntas att ställa upp för andra Mitt råd är att fundera över om ni verkligen måste göra sakerna för andra och varför de inte kan göra sakerna själva? Kanske dags att sätta ner foten...
SvaraRaderaVisst ställer vi upp om barnen behöver hjälp med något och visst passar vi gärna lilla S men vi ställer inte in andra saker eller avstår andra planer utan det är när det passar oss. Samma sak när det gäller svärmor.
Alla behöver vi egentid och alla måste acceptera att man svarar nej om man inte hinner eller faktiskt bara inte har lust.
Kram
Jag var väldigt stresstålig innan jag blev utbränd, nu efter så har jag blivit väldigt stresskänslig, upplevde inte stress alls innan.
RaderaVåra barn frågar inte efter hjälp, det är det vanliga hämta från dagis, gå ut med deras hundar, Sen har vi många barnbarn. Men det är ju sånt man gör just nu, dom växer fort. Våra hundar behöver jobba, det tar tid, men det är ju sånt vi gillar.
Sen lite annat. Och mamma. Det är mer att det alltid är tider att passa hela tiden, det ska jäktas. Och stressas med middagar, så vi äter rätt sent. Det mer vanliga som andra säkert inte reagerar på. Men vi upplever stressigt, för det är alltid något , mer så.
Kram ,-)
Oj, det var mycket det! Jag som inte varit utbränd blir nästan matt bara av att läsa det. Ni har ju tre egna hundar som behöver motion och aktiveras. Din man har haft sina ryggproblem och är nyligen opererad och så det tråkiga beskedet med ögonsjukdomen. Ärligt talat blir jag inte det minsta förvånad över att du känner som du gör. Det känns lite som om ni glömmer bort er själva för att hjälpa andra hela tiden. Man måste vara rädd om sig själv också.
RaderaKram och var rädd om dig!
Ja du har rätt i det ,-) Vi glömmer bort oss själva.
Raderavåra egna tar en hel del tid, men det är bara ren lyckokänsla ,-))
Sen är det familjen. ,-)
KRAM ,-)
våra egna hundar ,-)
RaderaKänner igen det där. Hjärnan går för fullt hela tiden. Hjärnstress, så jobbigt, då önskar man att det fanns en knapp att skruva på, så det blev lite lugnare i skallen..
SvaraRaderaJa den knappen önskar jag mig,-)
RaderaVi kan inte säga nej heller.
ha det fint KRAM ,-)