Tack för omtanken!

 

Nu har jag varit och pratat med läkaren, tack för omtanken!

Mitt i snösmockan, när många bilar stod på tvären, så det blev totalstopp, tur att vi var ute i god tid.

Jag har hormonell bröstcancer.  Har ju gått och grubblat på det där med "vanlig"   ska nu snart strålas,. Ska in igen och prata med den som har hand om det. Sen medicinering i 5 år. Fanns inget i portvaktskörteln! det hade jag oroat mig så mycket för, så när vi åkte in var jag så orolig så jag mådde illa. När jag satt i väntrummet hade jag sån lust att bara gå!  Den här gången hade jag min man med in till läkaren, min kusin sa att "du får INTE gå in själv"  Det har jag ju gjort innan, då blir jag glasklar i huvudet, men nu kommer jag inte ihåg någonting nästan.Men fick ett kuver med där hon skrivit om allt..  Fotot som jag satte in på mig för nåt inlägg sen togs den 19 augusti i år, av en speciell orsak, knäppte jag selfien i bilen, och jag var så glad.  Bara någon vecka senare började det här, det är som en hel värld sen. Och nu är det snart jul. Jag är ju en sån som oroar mig, nu har jag haft konstant stress.  

När jag fick beskedet att jag hade cancer, sa min äldsta dotter, att jag inte får äta socker. Så det slutade jag med direkt, vi hade ju alltid chokladbit till kaffet. Har inte tagit en bit sen dess. ,-)  Sen finns det ju socker i det mesta, men inget inget synligt socker o inga bakverk, godis har jag ätit o tänker inte göra.. 

Vi håller samtidigt på att gå genon mammas lägenhet, hon kommer ju inte att flytta hem. Så det finns att göra. 

Har inte orkat med bloggen, 

Ska nu vila upp mig lite, för stressen suger så mycket energi.  tänker fortsätta blogga förstås.

Önskar er andra allt gott!

💗