Surväder

Något nytt hände 2017, jag började klaga på vädret, jag har alltid varit en sån som inte brytt mig om vädret, för väder har vi ju det går det inte att ändra på.

Men nu.................är det för trist med detta ösregnandes...................dag ut och dag in.
Så "nu" har jag börjat klaga.

Det är rätt mysigt att "klaga" ändå, så nu förstår jag de som klagar ,-)

Trist trist trist jag lipar!
Känns lite bättre.

Ingen Vår, ingen riktig sommar, och ingen brittsommar, utan en trist kall regnig höst!

Idag har jag inte hunnit med något alls.............
Utom att klaga då, sånt tar både tid och energi.

Men det kan det vara värt!

Jag brukar kunna muntra upp mig själv, men det var lönlöst det också, vem vill bli uppmuntrad en sån här regnig kall dag, inte jag .

Sen får man släpa omkring på ett paraply eller gå omkring i regnrock, för man blir ju så vansinnigt snygg av att se ut som en dränkt katt , eller inte ,-)))

En "kamera" som inte funkar skrämmer lika bra som en som funkar ,-)

Så här såg det ut en härlig solig dag på landet för några veckor sedan, havtornen var nästan klara att plockas.
Vi har ju haft oturen att "någon" snott dem de senaste två åren, tyvärr har busken varit tom på bär när vi kommit för att plocka, de enda som syntes förra året då gräsmattan inte varit klippt på ett tag var stora fotavtryck efter stövel eller sko runt busken! Det syntes att någon hade stått där och plockat.
Trist när någon kommer in på ens tomt och snor!
Så vi har ju haft "kamera" uppsatt men just då hade vi den inte ,-) .
Nu har vi det, men den sitter lite för högt så den fotar inte!!
En granne noterade att vi hade en kamera.....oj då kanske jag är med på bild sa han, för jag brukar kolla läget gå fram till huset för att se om allt är OK.
Det tackade vi för.....jättesnällt och det är det ju, jag drog en liten vit lögn och sa att var med på bild ,-))) men att vi var tacksamma att han ser efter huset ,-)
Trevliga är dom!
Om det nu var dom eller någon annan granne vet vi inte, han som "ser efter huset"
sa förra året att han sett en annan granne som var på vår tomt men gömde sig när dom kom förbi!
I alla fall fanns bären kvar när vi kom för att plocka dom

Det var min pappa som ville ha havtorn, vi andra var väl inte lika glada, ,-)

Bären är svåra att plocka, det är otroligt stickigt!

Så vi klipper nu bara av med en sax, annars tar det ju timmar.

Sen kokar vi bara bären med lite vatten och socker.
Lite i taget, de andra har vi fryst ner och hoppas att bären bara trillar av  sig själv ,-))

Men kul att vi hann plocka våra egna bär för första gången på tre år ,-)
Nyttiga ska de vara,-)

Kråkan med på hundrastningen ,-)) vid sidan av oss!

När jag rastar hundarna klockan 8:30 så kommer kajor, skator och kråkor ,-))
Inget konstigt med det, jag matar dom ,-)
Men det finns en kråka som väntar på det godaste, jag har små bitar hundmat o kattmat än så länge innan jag ger talgbollar och nötter också.
Jag har med några bitar frolic, det älskar hundarna......
Så den här kråkan vet att om han hoppar vid sidan om mig och hundarna tillräckligt länge så ger jag en frolic ,-)) Så medans de andra nöjer sig med den maten, väntar den här kråkan in godbitarna ,-)
Han eller hon ser så söt och charmig ut när den småspringer eller hoppar vid sidan av oss ,-)
Väldigt nära, Det ser ut som jag rastar tre hundar och en kråka ,-)
Så kul! ,-))

Nyårsafton 2040

Nyårsafton 2040 står det ,-)))
Hur snabbt går inte tiden.
Jag tänker fixa en tidsmaskin!
Kanske stoppar jag tiden helt......eller saktar ner den betydligt! ,-)
Jag har inte bestämt mig ännu.
Det var när gubben och jag satt och pratade om våra hundar vi har haft....kommer du ihåg när vi hämtade......
Det var som igår......jag minns allt.....dofter, vad vi åt , hur allt såg ut...............
Sen helt plötsligt räknade jag fram  lika många år som det var bakåt!!!????
VA......visst har jag tänkt tanken tidigare...men det var först nu det slog mig.
Då kommer vi aldrig att ha hund mer, inte ens en undulat!?

Vi kan fixa det .........om vi går upp ett par timmar tidigare och somnar nån timme senare............
då blir ju livet längre och tiden går långsammare, gubben nickar och håller med.
Eller vi är uppe dygnet runt...............då blir det ju dubbelt så länge...........ideèrna kommer snabbt.
Det där var inte gubben med på.................... ,-))
PÅ nåt sätt blir ju 1 år 2 år! ,-)

Eller så sitter vi i ett varmt land 2040 och säger att vi har väl aldrig varit lyckligare än nu i vår lilla mysiga lägenhet i............................,-)

Ett tramsinlägg bara ,-))

En dag hos mig

Till sist köpte vi plåt till landet, det måste ju fixas innan vintern.

En dag med sol och regn.

Så här ser en dag ut hos mig, inte speciellt spännande ,-)
Men mysigt ändå.

Omöjlig uppgift Bosse!

Jag läser Bosses kåserier.
"Minnen som stannat kvar"

Känns väldigt ödmjukt att få tillgång till Bosses känslor och tankar, både roliga och sorgliga.
Att komma så nära.
Fin bok Bosse! ,-)

Att få ta del av någons liv, det innersta.

Böcker jag gillar allra mest är just kåserier ,-)

Den här boken har jag väntat på och den gör mig inte besviken.

Men det finns en sak......................när jag läste den , så kom jag på mig själv att tänka, hoppas nästa berättelse är dåligt!!!
Det låter ju udda eller hur, för man vill ju att varje kåseri blir något man gillar, i vanliga fall ja!
För Bosse har givit oss en uppgift, en omöjlig sådan förstod jag när jag läste boken,.
Inte snällt Bosse! ,-)))) Fast jag älskar uppgifter, så är och var den här omöjlig.
Skriv ner de 3 som är dina favoriter.....och en som är sämst!

Hur nu det skulle gå till, jag hade papper och penna vid sidan. skrev ner de jag tyckte mest om.....fick ihop ett gäng och boken var inte ens färdigläst, det var då jag började önska att de kommande skulle vara dåliga kåserier.

Jag tänkte inte "tumma" på de 3 (4) jag tyckte om! De jag läste innan de andra som jag också tyckte om!
Så........vad gör man då!?!?   Jag funderade och funderade, nej jag behåller de tre. (4).....men jag skrattade, jag kände skräcken jag kände förväntningarna när jag läste vidare...............de var ju också kanonbra!

Så hur sjutton skulle jag välja!?

På känsla  nåt som påminde om det jag själv upplevt, något roligt som jag skrattade åt, något sorgligt, någon person som jag tyckte var en hjälte................ ja det fanns mycket.
Jag valde på känsla, även om det kändes orättvist............så fick det bli så.................
Jag önskar Bosse hade sagt , skriv ner de 10 bästa.....om det hade räckt.
Den sämsta.............?! Jag tyckte inte någon förtjänade den platsen.
Så.....................ja...............?!

Måste ju säga att sidan innan kåserierna börjar fick mig att börja storgråta, gubben kom rusande, läs här får jag fram, de mest sorgsna rader jag läst någonsin, så sorgligt, vill inte skriva här ni får läsa själva, vill inte förstöra för någon som inte börjat läsa boken ännu.
Men de orden kommer jag aldrig att glömma! De orden tog tag i mitt hjärtat.



Bosses blogg...............https://bosseliden.wordpress.com

Mammas fantasidröm

En önskedröm kan vara bättre än verkligheten.
Åtminstone lika bra ,-)

Mamma står eller sitter ofta i stora rummet vid fönstret.
Hon har berättat om den personen så ofta.
Hon säger att i huset mitt emot längst upp till höger i första trapphuset finns en person som vinkar, spelar en ton högt, eller tänder lampan som en vänskapssignal till henne.
Mamma tycker det här är SÅ kul. Vi är några som tänder lampan ungefär  samtidig säger hon ofta, det har pågått i ett par år.
Jag vet inte vilka de är ......men vi ger varann signaler säger hon.
De här personerna och då speciellt en av dom, den högst upp till höger...........
Mamma vill gärna visa sin vänskap till dom för mig.
Kom nu säger mamma.....vi ställer oss vid fönstret och tittar.................
Mamma tittar förväntansfullt...där där hojtar hon.....ser du, där står personen och vinkar, mamma vinkar tillbaka....... I alla fönster på andra sidan är det tomt..............
Mamma vinkar igen..........
Ja.....säger jag........det är ju jättekul att ni håller på så där, kul.
Ja mamma skiner upp, det känns som en trygghet.
Javisst är det så säger jag.
Mamma som har haft så skarp syn ....ser nu dåligt.
Visst det kan ju vara någon som vinkar när inte jag är där.....men varenda gång mamma visar personen till mig är det ingen i fönstret, det är tomt på folk i alla fönster.
Det känns lite sorgligt............samtidigt som mamma tror ju att det är så och känner sig så glad ,-)
Jag ler och håller med...............visst det måste ju vara jättekul.
Jag har en kikare säger mamma, ibland vill jag hämta den och se vem personen är.....
men jag låter bli säger hon.
Jag hoppas hon låter bli kikaren och bara njuter av sin drömvänskap på håll.
Sen tänker jag på mig.....tänk när jag blir gammal och kanske står och vinkar till ett tomt fönster.
Men en önskedröm kan ibland vara bättre än verkligheten ,-)