Allhelgonna
Helgen då vi tänder ljus på kyrkogården, pyntar och gör fint, får våra släktingar vänner som lämnat oss.
Eller tänder ljus hemma, jag gör både ock.
Här är lyktan pappa var så bestämd att jag skulle ha, ta den nu sa han ofta, fast jag ville inte.
Men efter hans död hämtade jag den hos mamma ,-)
Mamma ger bort mycket till hennes barnbarn (mina barn) ,-) och det visste pappa , Men lyktan höll jag ögonen på ,-)
Den skulle bli min! ,-)
Nu undrar jag lite varför han var så bestämd om just lyktan, jag frågade aldrig, men tänkte på det nu...........
Han kanske bara tyckte om den.
Men visst är det så att vi frågar för lite medans släkt lever.
Vi skulle nog alla skriva ner om vårt liv.
För är det inte intressant idag, så blir det med största sannolikhet intressant längre fram, då det kanske inte finns någon att fråga.
Den här helgen är en av de vackraste, kyrkogårdarna flödar av ljus.
Det ser tryggt och varmt ut.
Och omtänksamt ,-)