Translate

tisdag 6 januari 2015

Snäll som en "gris"

Det finns ett ord många backar för.
Det i mina öron är det fina ordet "snäll"
Det är många som inte vill kallas "snäll" för dom tycker ordet är fördummande.
En granne, avskydde det ordet, snäll kan ju en GRIS vara sa hon ofta!
Hon ville inte bli jämnförd med en GRIS!
Jag själv ser inget fördömmande i ordet "snäll"
Jag tycker jättemycket om just "snälla" människor ,-)
Jag gillar också ordet "snäll"
Jag tillskriver bara dom som är verkligt snälla , det ordet.
Jag har bloggat om det här för flera år sedan, då sa en bloggvän , som inte bloggar längre, att just det ordet "snäll" ville hon aldrig bli kallade, vad som helst utom det.
Jag önskar bara att fler människor i världen skulle vara just snälla! ,-)))
Vad tycker DU om ordet "snäll"?
Positivt, negativt, eller något annat.
--------------------
 
Nu till något annat.
Vad tycker NI om sannings sägare, som tycker dom har på sin lott att säga just "sanningen" om precis allt!
Utan att ha blivit tillfrågade.
--Men hörru den frisyren passar dig verkligen inte!
DEN tycker jag INTE om, pekar på nåt du just köpt som du själv är glad över.
Jag måste ju säga att du blivit bred över baken, bara så du vet!
Typ sånna kommentarer.
Bara för att den personen är en vän och en sann vän!
Och inte kan tänka sig att ljuga, just för dig.
Så himla bra att du har just den personen som vän, väntas du tycka!
Jag kan vara utan sånna kommentarer om jag inte speciellt har frågat om råd.
För vems " smak" är "sanning" ?
Vi tycker ju alla olika.
Det flera inte tycker om , tycker många andra om.
Tycker själv det är jobbigt med dom påhoppande sanningsvännerna, som kan komma med det mest oväntade, precis när som helst.
Jag har inga sånna" vänner" just nu.
Men man hör dom på kalas, eller på andra platser.
Jag brukar kolla in den personen som fått oväntad rådgivning, dom finner sig i det, eller ser ut att finna sig i det.
Vad tycker ni om sånna som kommer med sin sanning?
---------------------
Synonymer till snäll
 
Godhjärtad, god, hjälpsam, hygglig, vänlig, bussig, rar, trevlig, gemytlig, godmodig, tillmötesgående, välmenande, fridsam, reko, schysst, foglig, väluppfostrad,, lydig, medgörlig, beskedlig.
 

måndag 5 januari 2015

Hoppas på att många skyddsänglar följer med flygplanet

 
En stor del av familjen flyger på semester till ett land "långt" bort.
 
Min mamma är så nervös.
Jag har skickat med skyddsänglar ,-) en får sitta på planet och hålla det uppe! ,-)
Jag är  inte orolig att något ska hända, tycker dom flyger och far så ofta våra barn, man har vant sig.
Men bad min döda pappa följa med ändå som en skyddsängel ,-)
Flyga, det tycker varken jag eller gubben om.
Vi tar hellre husvagnen och åker omkring i Europa.
Men jag har flugit.
Första gången , 3 månader, då rullades röda mattan ut har mamma berättat ,-)
Dom fick gå på en röd matta till flygplanet, det ni! ,-)))
Det var ju ett misstag, han trodde vi skulle lämna Sverige.
Vi var bara på väg från södra Sverige till lite norrut ,-)))
Men ett bra misstag, mamma o pappa kunde väl också få gå på röda mattan en gång, likaså jag  kunde väl bli buren över den "röda" ,-)
16 år var jag nästa gång det blev tal om en flygtur ,-)
Då var jag livrädd från dag 1 när det var bestämt att jag och min kusin skulle flyga till England.
Vi skulle vara där i en grupp och gå en månad i skolan.
PÅ vägen till England kom vi en sån luftgrop, planet bara föll o föll o föll o föll, flygvärdinnan som just kommit ut med en bricka, stod där framför mig med öppen mun, vilt uppspärrade ögon.
Dom andra på planet satt och blundade.
Då började jag småkratta jag blev så rädd, jaha tänkte jag nu störtar vi!
PÅ hemresan var jag orolig, vi åkte  buss vi i gruppen som skulle med planet, gruppen jag varit med.
Då kom jag på tanken för att lugna mig själv, att vem i gruppen ser INTE ut att dö i en flygolycka!
Det kändes ju tryckt när vi snart skulle sitta i ett plan tillsammans.
Jag kollade in alla.
Så valde jag ut 2 stycken, dom såg absolut inte ut som om dom skulle störta med ett flygplan.
Nöjd med det här var jag lugnare.
Bussen stannade, och en av dom personerna  jag just valt ut ,en ung kille reser sig och lämnar bussen, jag satt bara och stirrade efter honom när han försvann ut.
Han skulle fick vi höra av ledaren stanna ytterligare 1 månad hos en annan familj .
Nu blev jag lite rädd, en av dom som jag valde ut skulle inte ens flyga!
Nu hade jag ju en person kvar.....hon skulle ju med alla fall.
Tro det eller inte, men hon skulle inte heller med!
Det var en som hjälpte ledaren, det hade ju inte jag tänkt på, jag trodde alla skulle med, så hon lämnar oss när vi kommit fram .
Där rök mina "säkra kort"
Nu kunde ju vad som helst hända...........
Nu gick ju den flygresan jättebra, även utan dom här två jag valt ut ,-)))
Hur många av er flyger?
Flyger ni även om ni är livrädda?
Jag har inte fört min flygskräck vidare alla fall, våra tre barn flyger gärna ,-)
 
 
 

söndag 4 januari 2015

Skrattkramp och lite väl mycket info. Rikard Wolffs Dag bästa Stjärnorna på Slottet någonsin!

 
Ja, vet knappt hur jag ska börja ,-)
Jag skrattar INTE för att jag tycker att det är roligt, utan tvärtom, så sorgligt!
Det skär i hjärtat, men jag känner så mycket igen mig själv.
Såg på TV "Stjärnorna på slottet"
Det var Rikard Wolffs dag.
Brukar tycka det programmet är lite småmysigt dom gångerna jag har tittat på det.
Men i Lördags...............
Då bröt jag fullständigt ihop!
Det här händer inte ofta, kan jag säga, men det var förlösande samtidigt ,-)))
Det var ju sorgliga saker han berättade, på ett komiskt sätt.
Jag kände igen mig i det han talade om, var själv ensam, rädd, hade ångest och höll allt inom mig som barn.
Så igenkännes faktorn var ju skyhög!
Så tårarna strömmade nerför kinderna på mig, samtidigt som jag skrattade så jag inte kunde andas!
Det var inte klokt.
Jag kände sån sorg samtidigt som han berättade det på ett så humoristiskt sätt ,-))))
Jag såg mig samtidigt som barn, hur ensam o rädd jag varit.
Hur jag som vuxen tigit om mycket , om jag hade berättat hade det hjälpt mig att få må så mycket bättre.
Helt andra saker än han, men vi människor är ändå så lika,
Till slut vart jag så kissnödig, men kunde inte röra mig, jag hade skrattkramp. Jag låg i fåtöljen, jag hängde i fåtöljen.
Till slut lyckades jag ställa mig upp, men försent! Jo, visst
inte hann jag till toan, jag kissade på mig av skratt, det bara forsade, och rann ner i tofflorna!
Lite väl mycket information ,-)
Tur jag var hemma!
Samtidigt var det befriande skönt att riktigt få "asgarva"
När sorg o humor krockar, då kan vad som helst hända.
Nu måste jag ju fråga er andra ,-)
Har ni i vuxen ålder skrattat SÅ mycket att ni helt kissat ner er?
 
 
 

                                              Rikard Wolff " En pojke på månen"
En härlig person verkar han vara ,-)
 Jag vet inte hur länge jag låter inlägget finnas i bloggen, skämsfaktor men jag bjuder på det ,-)

lördag 3 januari 2015

Finns Vänner, sånna där riktiga!



Vi känner väl alla någon som är så vänligt sinnad och alltid verkar vara så god, bara så där av naturen.
Inte för att dom måste och absolut inga ögontjänare.
Dom kan ju kallas för änglar, "människoänglar"
Men finns dom i verkligheten, dessa människoänglar?!
Det beror ju på hur man tänker, för alla människor har ju någon  mindre bra tanke inom sig, kanske inte ofta, kanske bara en gång.
Men får då en "ängel" det är ju änglar vi pratar om nu, får en ängel ha en ond tanke, faller då inte hela ängelgrejen så att säga.
Måste en ängel hela tiden vara god, självklart anser jag.
Det här är ju trams egentligen, javisst men nu har jag suttit o tänkt på det här.
Vem vill ses som en ängel? Vi är ju människor på gott och ont.
Snäll som en Ängel, det kan vi väl alla vara, ibland.
Men det räcker så.
Nu till något annat, finns det "vänner", ja samma där, alla kan väl vara "vän" till någon . Men hur länge.
Jag hör lite då o då att någon säger, jag trodde "aldrig att just hon "skulle svika!
Men så är det..............vänner sviker lite då o då.
Det kan komma helt oväntat, man fattar inte hur det blev så här, eller man förstår men trodde väl aldrig att "just den" skulle tröttna.
Jag har blivit sviken av en av mina vänner, hon känner nog att hon blev sviken av mig.
Jag säger som dom andra, jag trodde väl aldrig att just hon skulle svika mig.
Det här är en person som jag verkligen gillat som vän.
Men nu kommer vi till den här "ängelgrejen"
Hon har sagt att hon tycker jag är som en ängel. Ja det var förr förstås!
Och en ängel får inte göra fel, det tycker hon jag har gjort.
Så då funkar det ju inte i hennes ögon.
Jag har ställt upp på henne i så många år, väntat på att hon ska klara av att träffas, åkt till henne när hon inte kunnat åka till mig. När hon ville att jag skulle komma,
osv........................
Det var då jag blev som en ängel, som det såklart visade sig att jag inte var.
Nu har jag varit utbränd, inte orkat med något, inte mig själv inte familjen.
Det är då det blev kris, den jag har träffat trots allt och haft kontakt med är just "hon"
Jag har sagt att det är för att jag tycker så mycket om henne som vän som jag har träffat henne lite då o då. När jag har orkat. Tycker själv vi har träffats.
Men jag har ändå träffat henne för lite, enligt henne.
När jag nu ringde i höstas så var hon sur,(hon själv hade inte tid att träffas på hela sommaren, då hon var med sin sambo i deras sommarstuga) man måste orka träffas fick jag höra! Det har vi ju gjort, men inte så ofta som hon hade velat.
Nu skulle hon tänka ............om vi kunde ses något mer, jag skickade julkort det kom inget till mig, så jag förmodar att hon har tänkt klart.
Och hennes födelsedagspresent som jag höll på att leta mig tokig efter i England, nåt som jag visste att hon skulle tycka mycket om, ligger kvar här hos mig, den hade jag tänkt ge henne när vi fikade, fikat som aldrig blev av.
Nu skriver jag inte det här som oj stackars mig, jag hade säkert kunnat handla annorlunda jag med.
Men det här med "vänner" det vet jag inte om jag tror så mycket på, inte när det kommer till kritan.
Jag var fast övertygad om att jag i henne hade en bra vän.
Och det här att "ängelstämpla" människor, gillar jag inte heller.
Många tycker att jag är vänlig, det är jag! Men jag kan väl också vara sur, eller tänka någon elak tanke. Men det verkar som om folk inte tror det.
När jag satt o skrev det här kom en låt upp på radion, som lät så vacker, sätter in den om jag hittar den, tyckte dom sa att den hette Nyårsballongen ,-)


 

Hunden som kompass

 
Gubben läste om  en undersökning ifall hundar alltid använder samma vädersträck att "bajsa"
Vad dom fnular på mycket.
Men det är klart om man vill veta något så är ju en undersökning bra ,-)
Det var något om magnetismen.
Så när gubben tog ut dom till lunch hade han ju undersökningen i skallen ,-)))
Han behövde inte bli besviken, våra hundar höll måttet, dom spräckte inte vad dom kommit fram till, dom satte sig var o en i nordsyd riktning ,-)
Så villar man bort sig , har ingen kompass i skogen då är det bara att vänta in...........högen!
Där ser man vad bra det är att ha hund ,-))
 
Om ni vill kan ju dom som har hund kolla om det stämmer på era ,-)

fredag 2 januari 2015

Skåla i mjölk

 
Vår "dimmiga Nyårsafton ,-)
Det kändes som att skåla i mjölk.
Det smällde på bra, men inget stjärnregn.
 

torsdag 1 januari 2015

Mjölkvit dimma

 
Så här såg det ut förra Nyårsafton, jag står och "lovar" lite smått och gott vad jag ska göra under  året ,-)
Hade ju tänkt göra samma sak nu.
Men en halvtimme innan tolvslaget omringades vi av dimma!
Inte rök från raketer, utan dimma!
Så när klockorna ringde in det nya året, och raketerna brakade loss, så hörde vi dom ,-)
Vi står alltid på balkonen och det är en underbar syn, eller alltså det brukar vara så, nu stod jag bara och var så förvånad, mjölkvit dimma, inte en raket i sikte.
Det här är ju inte klokt, det var tanken som jag hade i huvudet i en kvart!
Alla roliga "löften" dom tankarna flög iväg ,-))
Men annars var Nyårsafton  en fin dag ,-)
Hoppas ni andra hade en härlig Nyårsafton.
Jag kikar in ,-)
Tänk, första dagen på ett nytt År ,-)
Till er ALLA som kikar in hos mig, önskar jag,
God Fortsättning