Sommarhund

Jaha då var sommaren slut, redan?!!!
Fort gick den och inte så mycket sol och värme som jag hade hoppats på.
Men sommaren var fin ,-)
Ändå!
Mycket bad blev det för våra hundar som älskar sånt, här en bild på hund orange leksak som han just på bilden jagar och hav.
Kan det bli mycket bättre än så för vår del, nej knappast.
Så visst är vi nöjda ändå! ,-)

Har hamnat i klistret

Har målat våra vinglas, och dom blev jag nöjd med.
Nu önskar sig äldsta dottern att jag målar glasen hon köpt, ska betala glasen också förstås och måla.
Det är det som blivit kruxet, för när jag målade våra glas var det inga problem..............men nu när det ska bli en födelsedagspresent så går det inte!
Jag köpte 6 prov glas så jag kunde öva..............men nej jag får inte till det.
Jag målar och tvättar bort om och om igen..........
Är det en prestationsångest .............jag tror det ,-)
För det har jag aldrig när jag målar åt mig själv .
Födelsedagen närmar sig och har ännu inte fått till ett enda glas!
Så hur det här ska gå vete sjutton ,-)
Det är vad jag håller på med, förutom jobbar med hundarna och hälsar på mamma.

Har hittat en bok som får mig att skratta "boktips"

Ett boktips

Jag läser just nu  "Mitt nya jag" av Sophie Kinsella. Jag skrattar så mycket. Hon skriver underhållande och har humor.
Jag tycker boken är jättebra.
Jag vill inte lägga ifrån mig den...........vilket är ett bra betyg ,-))
Den fångar mig verkligen...............och får mig att skratta, det behövs. ,-))

Idag gick vi in när kvinnan var där

Jag har vaknat varje natt och funderat på kvinnan, ångrade att vi inte gick in när vi stod i trapphuset.
Så idag gick vi in ,-)
Vi såg när hon kom, räknade ut tiden vi skulle gå in och väntade.............jag blev så nervös!
Hade hittat på en historia om att vi beställt en viss sak i en affär i den staden, passade på eftersom det var en regnig dag........så vi lämnade hundarna hemma som vi alltid gör när vi ska handla.
Mamma har ju nu varje gång sagt att hon inte äter där..............
Vi ringer på..........och öppnar dörren.
Kvinnan kommer snabbt fram...förstår väl att vi är släkt eller nåt.........för hon sträcker fram sin hand och säger sitt smeknamn...........jag hälsar glatt tillbaka ,-) och säger mitt namn.
Gubben är med!
Jag visar mig bara glad som jag brukar vara..........går fram till mamma som äter själv........mamma ser inte det minsta glad ut, utan mer lite sur och förvånad förstås eftersom vi inte brukar dyka in så där utan att hon vet om att vi kommer ,-)
Kvinnan står vi diskbänken.
För att inte tränga oss på så talar jag om för mamma "den påhittade historien" om affären,.
Jag säger att vi sätter oss i stora rummet medans mamma äter klart, så hon inte ska känna sig stressad och att kvinnan inte ska känna sig granskad! Jag säger sen att vi alla kan fika tillsammans när dom ska fika. ( för mamma säger alltid att dom fikar innan hon går)
Vi lämnar dom och väntar i stora rummet.
Jag vill verkligen att kvinnan ska känna sig lugn och inte tro att vi granskar henne, jag har ett öppet sinne.
Jag vill ge henne en chans.
När mamma ätit klart går vi in i köket och jag säger att nu hoppar vi in och fikar tillsammans med er.
Kvinnan säger då att hon kan inte fika....hon har bråttom .
Så synd säger jag och menar det verkligen!
Men kan du inte bara ta en snabbfika då, frågar jag, (vi har ju köpt fikabröd till henne också)
Nej jag måste gå säger hon, hon säger hejdå och försvinner.
Synd
För hon har stannat hos mamma varje gång jag brukar ha koll med mobilen ...........hon är här.......hon har inte gått ännu....osv Men just idag försvinner hon ganska fort!
Det kan ju vara så att hon verkligen hade bråttom......det vet ju inte jag.
Eller så ville hon inte stanna , där hade hon chansen att visa att hon är en vanlig trevlig person.
Mamma har ju alltid varit en ensamvarg..............hon har knappt velat släppa in släkten på besök.
Hon ville inte ha mig runt sig.
Hon ville inte ha mig med på släktkalas....
Och så faller hon pladask för en helt främmande kvinna som hon känt i mindre än 2 veckor!?
Hur var kvinnan då, .......jag hade väntat mig en kvinna som glittrade och var charmig öppen.
Men så var hon inte......nu vill jag inte lägga in något  mer......vi är alla olika och det har mindre betydelse.
Jag har svårt att förstå att mamma fallit så för henne, men eftersom hon just idag inte hade tid att stanna och vi fick se och hon hade fått se vilka vi var så vet jag ju inte hur hon är!

Mamma frågade, visst var hon fantastisk, jag vet inte sa jag......synd att hon inte kunde stanna och fika, då hade jag kanske kunnat svara på det........


Idag gick hon 15-20 minuter tidigare än vad hon brukar.

Vill verkligen INTE berätta!

Panik!?
Jag fick en stor kaktus av en vän för lite över 1 år sedan, som den personen haft jättejättelänge.
Jag sa med en gång att jag tar död på alla blommor!
Men den här är lätt fick jag till svar, har jag, sa vännen haft den så här länge så klarar du det.
Hur mycket ska man vattna? Jag frågade på..........
Ja en skvätt lite då o då fick jag till svar.
"en liten skvätt då o då"!?  Hur mycket är en skvätt?.......................
Ja en halv kopp!
Va SÅ mycket!
Ja en skvätt!
Så har jag gjort och det funkar.
Jag har kört med en skvätt lite då o då, och för mig funkade det INTE!

Jag skojade i början att kaktusen var död.......................
Och nu är den halvdöd alla fall!
Vi var till en specialist på kaktusar............. jag hade fotat så jag visade bilder.RÖTA blev svaret!
Ser illa ut!
Går den att rädda, jag vågade knappt fråga..............
Om ni har tur!
Vi skulle skära bort en stor del och se om den såg frisk ut,
Sen skulle den ligga plant och torka i 4 dygn
Sen skulle vi sätta den i bara sand! och hoppas på att den skulle få rötter! Och absolut inga skvättar på länge!
Så nu ligger lite mer än halva kaktusen på golvet i ett rum vi inte använder så ofta!
Herregud jag känner mig så himla dum, kan inte hålla liv i en kaktus som var otroligt gammal.
Och det värsta...........jag vågar eller jag vill inte berätta.
Vännen brukar fråga då och då hur det går med den.
Nu får jag ljuga, och jag ljuger dåligt för jag avskyr att ljuga. Men jag vill verkligen inte berätta!
En skvätt lite då och då, jo jag tackar jag......jag måste ha riktiga mått och hur ofta!
För mörkt var också en anledning sa han att den kunde ha fått röta av.........eller för mycket vatten.......eller en blandning. Jag förstod direkt att det här med att "skvätta" skulle inte fungera för mig
Snart köper jag plastblommor ............
Det här känns inte bra.............
Varför lyckas jag aldrig med blommor.......inte ens kaktusar.
Så sorgset för jag var så himla glad över den, och har verkligen försökt göra allt rätt.
Jag vill verkligen ALDRIG berätta att det gått så här illa,  jag skäms! Har vi tur lyckas vi rädda en bra bit av den, men den blir ju ändå 30 cm kortare, och det märks ju, eller så dör hela kaktusen!
Jag har bett gubben att inte säga något. Efter att vi stått i trappen och kollat kvinnan och fikade ute och tog vi  kontakt med specialisten på kaktusar som fanns i närheten.
Nu har jag huvudvärk kan jag säga!
Har ju sett att den blivit mörk längst ner men kollat på nätet och trodde det var korkbildning eller vad det heter,men såg ju nu att det var värre känner mig helt slut i huvudet. Men det var först nu som vi kunde prata med den här specialisten.

 När den väl blivit brun gick det fort, den såg inte så här dålig ut för någon vecka sedan, den bara skrumpnade!

Kvinnan

Nu har vi varit där, men jag kände att jag inte ville gå in, men  jag ville se "henne".. Så vi stod i trappuppgången, visste vilken tid hon skulle komma, och på minuten kom hon.
Hon gjorde inte som alla andra som låser upp mammas lås med mobilen, där kan man i efterhand kolla när personen gick in och när den gick ut. Utan hon ringde bara på dörrklockan, mamma öppnade och sa hej.
Sen var hon kvar i ungefär 50 minuter.Den tid hon ska vara hos mamma som bara behöver hjälp att värma upp en rätt som tar omk 5 minuter , har hon arbetstid hos mamma i 25 min. Mamma säger att hon är där länge.....det stämde.
Så hon tar nog sin lunchrast där hos mamma. Varför hon inte "klockar in den tiden på mobilen som öppnar dörren vet jag inte)

När jag var hos mamma igår så frågade jag allmänt...........vad pratar ni om?
Inget speciellt sa mamma.
Är hon gift? Har hon barn?
Mamma visste inte..............nej hon berättar inget alls om sig själv ..........ibland pratar vi lite allmänt ibland sitter vi tysta bara sa mamma, men vi trivs SÅ bra tillsammans.

Varför en kvinna i 50 års åldern väljer att ha sina lunchraster med mamma vet jag inte..............men funderar.
Sitter med mamma så länge...........och aldrig berättar om sig själv, ......................
Ja det var vad jag fick ut.

Nu kan jag tänka mig att gå in någon gång när hon är där.................nu när jag vet hur hon ser ut och hon vet inte hur vi ser ut ,-)
Låter detta helt normalt för dig som läser.
Jag vill ju inte förstöra för min mamma så att hon ätit där struntar jag, jag vill hellre ha en lycklig mamma. ,-) Det är viktigare för mig.
Men ringer det en varningsklocka ...........om det andra jag skrev, om!? Så skriva gärna vad:
Jag tycker det är konstigt att hon inte "klockar" in tiden hon kommer!?
Och att hon om dom nu trivs så bra ihop inte berättar något om sig själv............

Så jag gick alltså inte in.............sen åkte gubben o jag o fikade ,-)

Vissa känslor får mig att bli väldigt ledsen

Kvinnan finns och mamma tycker att hon är helt underbar........................
Hon är mycket ofta hos mamma, jämfört med andra, vi var där med mat idag till mamma!
Idag var hon på något annat, kurs eller nåt.
Hon har satt sin egen prägel på mammas kök!
Vad är det här säger jag en aning irriterat??
Hon tycker det ska vara så säger mamma.
VEM säger jag...fast jag vet vem................
XXXXX säger mamma belåtet.
Jag blir faktiskt ledsen och j*vligt förbannad inom mig..............jag vet, helt galet men jag har aldrig fått rört något i mitt barndomshem, inte ens när jag var 17! Jag fick inte gå i mina egna lådor mamma ville ha allt perfekt, hon började storgråta när jag öppnade en garderobsdörr till mina kläder. Hon skällde och skrek.
Jag fick inte ens koka te när jag var både "mormor o farmor" i sommarstugan!
Nu styr och ställer den här kvinnan, jag vet jag är barnslig, jag låtsades inte om något.
Jag vet också att mamma säkert har övertalat henne att äta där, hon har gjort det alla fall tre gånger.... Jag tror inte att den här kvinnan skulle kommit på idèn själv att äta av mammas mat, men jag tror mamma övertalat henne. Mamma säger att de blivit bästa kompisar och kamperar ihop! OBS det är mammas beskrivning på att dom har en stort vänskapsband och ätit tillsammans, inget mer ,-)
Det här börjar bli en fars tycker jag, om mamma vill betala hennes luncher så.............?!
Dom har det så fint............mamma mår bra av henne....................
Där sticker det till i hjärtat igen...................nej jag ger upp. Bra att hon tycker om henne men jag har alltid saknat en mamma och en pappa............så det här gör ont.
Jag skäms över mina känslor och hänger in en kökshandduk i skåpet som "hon" hängt på spisen.
Det var förbjudet att hänga den där................så en sak rättar jag till och struntar i resten!
Mina innersta känslor kommer fram av svek och stor sorg.
Mamma och jag sitter och pratar vid köksbordet...............var tionde minut säger mamma...........åk hem ni nu!
Så började hon nästan med en gång.............fast jag inte visat några sorgsna känslor, mamma berättar bara hur dom sitter vid bordet och trivs så bra med varann, min hals snörs ihop vid ett tillfälle!
Åk ni......
Tråkar jag ut dig frågar jag.....................nej nej säger mamma.
Jag tjatar inte om XXXXX utan frågar bara allmänt om henne.....och de andra som kommer dit och hjälper henne.
Just nu struntar jag blankt i om hon äter där av mammas mat, hon har gjort det men ÄH
Imorgon tror jag hon är hos mamma, gubben och jag har bestämt att åka dit och bara hälsa på..........
Jag vill se henne, men om jag orkar gå in, vet jag inte.......................
Jag vill inte höra mamma säga att här är hon som är SÅ underbar...............och sen inte säga något om mig.
Nu är det här inlägget skrivet medans jag själv känner sorg...........så jag kommer att skämmas efteråt.
Men att skriva av mig i bloggen har alltid varit bra.
Men jag känner att jag måste få se den här personen som inte berättar om sig själv verkar inte ha någon familj, mamma har inte hört något. Hon är runt 50 år. Jag tycker hon verkar knepig (kan ha fel förstås) Men känslan är  inte helt OK...................
Jag måste säga att det är sällan jag får sånna här starka känslor, men just nu känns det .