Så skönt , taket klart ,-)))
Gubben kom hen sent men nöjd, tack vare duktig son gick det bra. Gubben är duktig han med men har ju ont i kroppen.
Ett problem är att den stora hunden som är stark är van att vi alla är tillsammans, så när gubben går ut före oss spelar ingen roll om vi väntar 4 timmar så är stora hunden på G, var är husse??!
Han tror han ser husse överallt!
Så en hund är mycket mer optimistisk än vi människor är, det kommer en gråhårig man lite kraftig!
Jag som är människa ser ju direkt att det är INTE husse, alltså förblir jag en pessimist .
Just i det fallet, jag kanske önskar att det skulle vara husse....
Men den stora hunden som alltid är en optimist han tänker troligtvis, det ser inte ut som husse....inte alls!
Men det kanske är husse trots allt! Så han vill dit och kolla.
Han hör en bil, han känner igen vår bil i vanliga fall.......den här ser inte ut som vår bil...men det kanske är vår bil ändå! Han behåller sin optimistiska sida ,-)))
Jag förblir pessimist, det är inte vår bil!
Men till slut kom han hem, vi tre hundarna och jag blev lika glada allihop!
Hundarna fortfarande optimister, HUSSE! Jag äntligen optimist...äntligen gubben ,-)))
Så fortsatte det hela dagen, hundarna såg gubben överallt ,-)))