Vem fotar hos er?

Jag fotar mest.....tar hur många foton som helst på semestern, och annars också ,-)
Min man säger att jag upplever semestern via kameran, men såklart jag inte gör ,-))
Eftersom jag fotar...blir min man så van vid det att han glömmer att det finns en kamera och mobil. Vilket inte alltid är så kul...

Fester, alla är med...så vana att jag fotar. Jag finns inte med på någon bild.

När jag fotar min man ser han nöjd ut..."jag brukar tänka" fota mig!!! Men jag vill inte be om det! Så det är ju mitt fel ,-)
Kommer ihåg att min mamma var så sur över att min pappa alltid bara fota henne bakifrån ,-)



Jag blir sällan bra på kort, min man som är ovan håller mobil eller kameran för länge...innan han trycker. Då hinner jag som är obekväm att bli fotad...ändra minen som från början är avslappnad...till att bli stel..sen till att förvränga ansiktet.. innan han äntligen knäpper.   Inte så kul.

 Då blir det bättre med äldsta dotter, hon knäpper fort innan man stelnar till ,-))
Jag fotar ju tusentals bilder på semestern bara.

Det har hänt en gång att en vän som blivit bestulen på ett halssmycke..frågade mig om jag hade henne på foto med smycket.. försäkringsbolaget ville ha bildbevis. JA det hade jag. ,-)) se där tänkte jag, bra att någon fotar.

Jag har ju nu medans jag är sjuk tittat genom många foton. Härligt, men slås igen av hur få bilder det finns på mig...……….

En av bilderna hade jag inte sett.. jag ligger på sängen i sovrummet, jag ligger helt påklädd på sängen med tajta byxor och sover. Det är okey. Men fotografen...…."min man" har kameran i lite konstig vinkel så  ja  min bakdel tar lite för stor plats kan man säga!

Jag ropade på mannen, kom hit... Vad är det här...……..Han skrattar och säger att du sov så jag tänkte ta ett kort i smyg ,-)))
Visst , kul att få vara med på kort...men varför inte på en fest eller nåt annat kul ,-)) " Vilket foto sen" inget man visar upp precis.

Nu i fortsättningen   tänker jag säga till, ta en bild på mig ,-)

Hunden räddar sin hundkompis med en pinne,

 Otroligt! ,-))

En härlig Helg till er alla!

Det sötaste jag sett ,-)

Det sötaste jag sett ,-))

Vår lilla  W.

Fick fota av ett fotografi,  för han finns bara på vanliga foton som liten ,-)

Här är han två månader, och svinkallt ute!  Här sitter han innanför min mans  täckjacka.

När han inte ska ner och kissa o bajsa.

En kul kille att dela livet med. En kille som de senare åren hade en hundvagn. Vi har ju vagn till de plattnosiga , när de var gamla .

Men han gick mycket så han hade en stolt hållning och var otroligt snygg in i det sista.

Han älskade att simma.

Han gick i timmar även som gammal.

Vi har ju varit Europa med våra hundar, 

Aldrig har vi hört någon säga något elakt om hundvagnen, folk har frågat osv skrev om det i ett tidigare inlägg.

Men när vi kommer till Malmö ....

Då får vi höra så mycket elakt.

Nu förvånade det här mig, jag älskar ju att vara i Malmö, ja hela Skåne.

Som jag skrivit förr så har jag halva släkten därnere.

Jag upplevde 2 veckor varje sommar som barn där och älskar Skåne,

Vi hade precis kommit till södra delen av vårt land, en otroligt varm dag, vi åkte till Pildammsparken.

Vi tog med vagnen till vår äldre hund "W" för att vara på den säkra sidan. Det här var ju en hundvagn, den mopsen satt i var en vanlig vagn. Det här var en griffon.

Men "W" ville inte sitta...han gick så glatt vid sidan om precis hela tiden,   Lägg märke till det, han satt alltså inte i vagnen en enda gång vi var där.

Men människor som såg oss......nu hörde jag inte allt för jag gick före min man lite grann och han hade de andra hundarna som skulle nosa.

De var många som sa en massa elakt fick jag höra senare, min man visste hur glad jag var över att vara på semester i Skåne

En äldre dam skrek " varför avlivar ni inte hunden"  henne hörde och såg jag. Jag såg ju att vissa skakade ogillande på sina huvuden.

Så många elaka kommentarer från Pildammsparken från olika personer, under de 2 timmar vi var där! 

Varför avlivade vi honom inte 

Därför han var frisk, glad , nyfiken på allt.

Efter den där kommentaren simmade han i havet. 

Några år senare simmade han i en sjö.....bla

Han simmade hela somrarna ,-)

En kille som ibland behövde ligga och vila i sin hundvagn .

När han var gammal.

En grind att öppna, eller inte.

Nu  bor andra där min man bodde som barn i England..Men grinden som han gjorde strax innan vi träffats fanns kvar, då var han 17 år. Jag tycker den är SÅ fin ,-) Han gjorde den i skolan på metallslöjden
Tänk om vi hade kunnat tagit med den när vi flyttade hit ,-)
Var vi skulle haft den är en annan fråga ,-)

Sen köpte vi en sten och skrev från hjärtat, som en minnessten till min mans tvillingbror.
Vi hittade en plats uppe på heden, som ingen annan kommer att hitta, det är bra det!
Där ligger stenen. en mängd småblommor växer framför, så vackert.

Heden var mysigt att vandra på, hundarna sprang lösa och hade det hur kul som helst.

Är inte frisk än, så jag lyssnar på musik, håller på och tramsar med bilder, läser.

Längtar ut

 Efter att få fira mamma ,-)  Hon är jätteduktig , klagar inte fast hon inte får besök av familjen. Min man är också sjuk nu.

Längtar efter familjen...……….Är i alla fall inte förkyld.....liknar mer Corona än något annat.

minsta barnbarnet ,-))

NO bed side manners . Varför ska det "kastas" i ansiktet på äldre att de inte ska få hjälp och vård!?

Äldre behandlas illa många gånger , varför måste man tala om att de inte kommer att behandlas! Det här är en sak som berört mig i många år!

Man tar för givet att äldre inte vill leva längre! Eller att de inte är rädda för döden!
 Det tas ingen hänsyn till deras känslor och många gånger dödsskräck, många har ångest.
Jag har jobbat på ett sjukhem.....där låg en äldre man som var över 90 år.. Han mådde bra...men sa gång på gång att han ville dö!
En dag skulle han på en rutintest till sjukhuset, de som hade hand om honom den dagen..talade om det för honom. Helt plötsligt hör jag någon som gråter högt...jag kollar vad som händer, där sitter den äldre mannen i rullstol...han storgråter.....han skriker hela tiden...JAG VILL INTE DÖ! Om och om igen. Det spelar ingen roll att den som ska följa med förklarar att han kommer att få åka tillbaka samma dag! Nej han är skräckslagen.

Det har hänt när vi varit hos mamma och det kommit en åskskur...då säger mamma högt   ..BLIXTEN kom till mig,, ta mig här säger hon och pekar på sitt hjärta.

Det kanske känns så just då, men när det kommer till kritan.

Mamma har nu fått läkarvård i hemmet om det skulle behövas..... läkaren var där på sitt första besök..då skulle jag  närvara. Hon behöver ingen läkarvård men om hon behöver kommer den läkaren hem.

Han pratade på..När han trott sig säga allt, lyser läkaren upp.....jo jag har glömt en sak säger han till mig. HLR jag måste informera henne om det! Han reser sig upp från stolen, hänger över bordet. Mamma ser nyfiken ut.
Då kommer det.
Har du hört om HLR frågar han mamma....så berättar han att om någon får hjärtstopp så finns hjärt lung räddning det gör vi på yngre, men händer det dig ,så kommer vi inte göra någonting för att hjälpa dig!! Du är för gammal. Varför ens ta upp det med mamma!?
Jag blir alldeles kall, mimar till sköterskan som också är med "måste han säga så" Hon rycker på axlarna.
Nu har min mamma inte uppfattat det här, hon hörde för dåligt. Men hon mumlar , han är arg.
Efteråt säger hon , jag tycker inte om den där läkaren..han skrek åt mig, han var arg!

Vi ringde om frågade läkaren efteråt.. Varför behövde du säga det där...…..
JO vi måste informera sa han.
Istället kunde han bara ha sagt att vi kommer att ta hand om dig på bästa sätt, mer behövs väl inte.

Läste i kvällstidningen om en kvinna på 107 år som överlevt Corona..hon tackar Gud varje kväll.

Blir vi modigare med tanke på döden när vi blir äldre..vissa kanske blir det men långt ifrån alla. det finns många exempel på det från mitt jobb. Men tycker det första exempel säger en del, att säga att man vill dö och när man tror att man ska, är en stor skillnad. Även en vuxen kan bli "liten"  Det finns fler viktiga exempel . En man i 80 års åldern, talade inte om döden inte som jag hörde..han var glad och verkade trygg han bodde på sjukhemmet som de andra.. Han tog sig tid och pratade med de andra .. Så mådde han inte så bra...han låg på sin säng mer och mer. En dag kommer jag in i hans rum, vi gick ju in och ut i olika ärenden... då spärrar han upp ögon! Åh va det du, säger han lättad! Jag var rädd att det var min fru säger han, för om hon hade kommit mitt på dagen..då hade han vetat att han låg för döden! För hon kom alltid kvällstid.  Han berättade att han fick ångest varje  gång någon öppnade dörren till hans rum!

Läste om en 85 man  i en kvällstidning, han var med på bild och hans dotter också, dottern var arg . Han hade  haft en liten stroke och prostatacancer men  var nu pigg , tog långa cykelturer och tyckte han hade mycket kvar att göra i livet. I ett telefonsamtal med sin läkare. hade läkaren sagt att om han får Corona, tänker dom inte hjälpa honom, dom tar inte in honom för vård. den här mannen hade nu fått ångest, svårt att sova och var väldigt orolig för att få ont i halsen.
Varför ge någon ångest, nej en läkare ska ha EQ, det är viktigt att se hela personen. Ha respekt, och ta hand om själen.
Sånt här gör mig chockad.....och så ARG.
En kvinna som var närmare 90 som bodde på hemmet, fick panik varje morgon hon vaknat, för hon ville upp i stolen direkt, hon ville inte ligga kvar för om hon låg i sängen trodde hon att hon kunde dö! Men satt hon i fåtöljen kände hon sig säkrare.

Nu gäller det här inte bara läkare utan all sjukvårdspersonal, och inte bara äldre utan alla ska ha lyhörd personal. Men just äldre får höra att de tänker inte göra något för att hjälpa dom att bli friska, det skapar onödig ångest!
 

Riktigt arg Primrose!

Påsktuppen står på bordet.

                                                                GLAD PÅSK



Önskar er alla som tittar in på min sida, en Glad Påsk! ,-)
Vi i min familj hoppar över påskfirandet i år . Mamma får sitta själv, tur hemtjänsten kommer.
Familjen får träffas senare när den här "corona" har lugnat ner sig eller är borta.
 Påsktuppen har kommit fram och står på köksbordet.....det får räcka

 Hoppas marsipankycklingar finns kvar efter Påsk, för mamma älskar marsipan ,-) Hennes påskägg köpt i god tid finns hos oss, än så länge tomt, ett vackert ägg med vackra blommor och guldkant!
Som ska fyllas med allt mamma älskar.

Ha det fint!

Man ska ha respekt för kor, inte alltid så snälla som de ser ut.

Visst är kor fina, men ett stängsel mellan oss vill jag absolut ha.

De här korna kunde jag öva upp mig på. Fast kossan hade en kalv med sig. Då är dom inte på bästa humör har jag lärt mig.
Inte om du har hund med dig...och det har vi...tre st!

Har aldrig haft koskräck...men det var innan jag var i Norge...och vi för första gången mötte helt plötsligt på en smal väg där bilar körde...flera kor som kom mot oss, De tog upp hela vägen, så vi tänkte att vad gör vi nu? Vi kände inte till stället utan skulle bara stanna och rasta hundarna.

Vi behövde inte tänka så länge....korna hade tänkt för oss allihop!
En ko gick bestämt fram, den hade siktat in sig på mopsen som stod där .. kon verkade speciellt intresserad av just mopsen till att börja med, kanske tyckte kon mopsen såg ut som en griskulting!
Lite rund med platt nos. Kon stannade....sen gick det fort....kon tog några raska steg till mopsen och knuffade omkull honom! Mopsen rullade runt och kon fortsatte knuffa på honom. Några av de andra korna kom fram snabbt och började buffa och knuffa på oss. De verkade irriterade.
 Allt det här skedde snabbt, så vi hann inte ens tänka. Min man skrek till på korna och till sist så backade de undan.
Det hände inget mer...men det här var starten på min koskräck!

Nu hade jag lärt mig att kor är inte alls så snälla som de ser ut!

Ett annat ställe i Norge hade också lösa kor på vägen, de brydde sig inte om andra människor....så vi chansade. kanske var de här så vana...…..men hundarna drog genast till sig deras uppmärksamhet....
De kom springande mot oss... vi hade tur vi hann över en färist.    Men problemet var att vi måste gå samma väg tillbaka. Vi fortsatte gå en bit. Medans vi tänkte på hur vi skulle komma tillbaka.
Jag föreslog att min man skulle gå och hämta bilen, för om han gick själv...… ,-)))) Det tyckte min man inte var någon bra ide'.,-)))

När vi kom till färisten såg vi att korna vänt och var på väg bort. Vi inväntade  några tyska turister .-)      Sen slog vi följe med dom...…..skulle vi klara oss till nästa färist  . men nej korna fick syn på oss, och kom springandes mot oss fast vi gick bakom tyskarna,  tyskarna stannade och korna tog sikte på oss, vi hann precis över färisten igen. Här måste jag säga att de kanske bara var nyfikna...det tog vi aldrig reda på ,-))

Tredje gången gillt, kan man vara så dum! Nu hände det här över några år! och för några år sedan.

I vår park några mil bort där vi gick promenader, i en del av parken där folk har picnic gick kor , nu låg de precis vid färisten och vilade sig.  Andra personer passerade och de lyfte inte ens sina huvuden.
Skulle vi vända och gå hela vägen tillbaka.....eller skulle vi fortsätta med hundarna....de här korna var ju vana vid oss människor, garanterat!
Vi bestämde att gå förbi de vilande kossorna, de här var av en annan ras, "highland cattle" vi hade hört att den rasen skulle vara vänliga,  vi tittade på en grupp som gick förbi, korna brydde sig inte!

Vi gick, kom närmare....helt plötsligt tittar en av korna upp ser oss med hundar, Sen var kon uppe på två röda...de andra korna var inte sena att följa efter...….. de omringade mig och den minsta hunden ! Den som rest sig upp först började buffa på mig....kopplet snodde sig runt ena hornet...korna stod som en ring runt mig medans den ena buffade på mig riktigt hårt. Min man  röt till.... jag fick bort kopplet från hornet. Av min mans rytande skingrades ringen av kor och jag kunde komma ut fort.

Kor kanske inte bryr sig om man inte har hund med.. Efter det här har jag fått en riktig koskräck!
Nu skulle jag aldrig gå där en ko kan dyka upp. Och jag tycker det är fel att ha kor i en park som det är meningen att man ska kunna vandra runt i.  Kor ska vara i en inhängnad!
Är inte så förtjust i kor längre....måste jag säga.

Förstår att de som har kor, älskar sina kor!