Hur många av er fejksover?

 

I Fredags skrattade jag när jag läste Vi 5 på Aftonbladet ,-)))

För er som inte vet så ställer dom en fråga till 5 personer, Fredagens fråga  var.

" Har du fejksovit för att slippa kliva upp? "

Har duuuuu? Jag frågade gubben, Nej aldrig, svarade han. Jag tror honom!

Men det har jag................... jag erkände direkt ,-)))

Inte när det gäller barnen, men hundarna ,-)))

Då har jag "snarkat" vidare och hoppats att gubben ska släpa sig upp och ta det, inte ofta, men visst har det hänt.

Nu tycker ni förstås jag är elak, det tyckte en av personerna dom frågade i tidningen, han tyckte det var "lågt" att göra så.

Det får vara hur "lågt" som helst.

Till mitt försvar var det alltid jag som låg vaken och väntade in barnen när dom var ute och roade sig.

Jag gissar att vi är många som fejksover ,-)))

En kompis, Tomas berättade för mig att han alltid fejksov när hunden hade magproblem.

En gång var hans fru med och då kom hundens magproblem upp som samtalsämne, hon sa att det var tur att hon vaknade för Tomas sov så djupt han vaknade aldrig, en blick på en flinande Tomas och jag fick hålla mig för att inte börja gapskratta!

Nu turas ju gubben och jag om att gå ut om mornarna, så rättvist är det.

Men förr var det den som vaknade som hoppade upp, då fejkades det lite ,-)

Har Du fejksovit?

 

Ensamhetskänsla

Ibland så kommer den över mig, en ensamhetskänsla. Den har jag nog alltid haft i hela mitt liv.
Den har inget att göra med att jag inte skulle vara nöjd eller tacksam, för det är jag.
Känslan bara finns där.
Om jag då skulle få för mig att försöka mig på dom här avslappningsövningarna, "mindfulness"
då blir jag riktigt orolig i själen, då slår garanterat ångesten på för fullt.
Så funkar jag.
Ni behöver inte säga att övning ger färdighet, jag har övat, tro mig.
Sen det här med att vara i "nuet" det är lite knepigt,  många lyckas ju med det och mår kanonbra, det är kanon!
Men jag har lite svårt med den här "nukänslan"
Det är jag säkert inte ensam om.
Något som är bra för mig är att "ful" göra saker, antingen att måla eller göra skulpturer ,-)
Just det där "ful" gör mig lycklig,  just då kan jag släppa min ångest ,-)
Nu är det ju ofta dom "vanliga" dagarna den här ångesten dyker upp.
Är det fullt med folk och jag för en gångs skull har något som tar bort alla tankar, då mår jag bättre, det är dom här vanliga dagarna som kan vara jobbiga.
Men det är ju dom "vanliga" dagarna, dom lite gråa, småtråkiga dagarna som är Guld värda!
Det är ju alltid dom man längtar tillbaka till när inte så trevliga saker händer......................
Det är ju då man önskar, tänk om det hade bara varit en "vanlig dag" ,-)


Om ni vill kika in på min konstblogg , här är länken http://merakladd.blogspot.com

Babblar med mig själv ,,-) gör du?

 

Jag är en av dom som pratar för mig själv. Eller med mig själv.

Förr ansågs det lite knäppt att prata med sig själv ,-)

 

 

Men det är bra för hjärnan har jag läst ,-)

 

Nu vet man ju inte vem som snackar med sig själv eller pratar i mobilen ,-)))

Ute försöker jag tänka på att inte prata högt ,-).

Men inne, då babblar jag på.

Då för jag diskussioner med mig själv.

Det är så himla tråkigt att bara gå omkring och "tänka" mycket roligare att "prata"

Har man ingen att prata med, förutom hundarna då, gubben jobbar, då är det ju tur man har sig själv att babbla med.

Så här har jag alltid gjort, som barn pratade jag också med mig själv.

Min mamma gjorde likadant ,-))) alltså pratade med sig själv.

Hur många av er pratar högt med er själva? ,-)

 

Ingen trevlig person

 

För det första måste man ju säga att barn är vansinnigt roliga ,-)))

Med sitt tyckande, tänkande och funderande.

(Det var inte första gången han sov hos oss)

 

När vi skulle ha vårt äldsta barnbarn hos oss över natten , det är flera år sen nu, han var väl runt 6 år, så hade han veckan innan för första gången sovit över hos en kompis (tjejkompis)

Gubben skulle handla lite, så killen o jag snackade på om allt möjligt.

Då kommer jag ihåg att han sovit över hos sin kompis, så jag säger glatt att : va kul att du sov över hos din kompis, hade ni kul?

(Obs jag säger inget om att det var en tjejkompis!)

Han blänger på mig, blir tyst en stund, sen säger han bestämt.

- Du är ingen trevlig person Farmor!

VA?! jag blir ju jättesnopen.

Jag sa ju bara att jag tyckte det var kul för dig att du sov över hos din kompis, och undrade ju bara om ni hade haft det kul.

Han fortsätter o blänger.... sen kommer det igen.

- Du är ingen trevlig person Farmor!

Sen bytte jag samtalsämne ,-))))

Vad han menade med det , har jag ingen aning om ,-))))

Det är första o enda gången han har tyckt att jag inte varit trevlig alla fall ,-))))

Tur det!

 

Har tagit mig "fåglar" över huvudet

 

Att mata fåglar gillar jag, sen behöver dom ju mat också för att överleva vintern, som kan vara väldigt kall och väldigt lång ,-)

Eftersom dom flesta matar dom små fåglarna (det gör jag med)  men ger blanka fan i dom stora, så har det fallit på min lott att mata dom "stora" rätt ska vara rätt.

Det började med en hungrig kråka, den satt på en gren för omk  4 år sen.

Jag slängde åt den lite hundfoder.

Sen hade jag snabbt en vän .-)))

Den följde mig på hundrundan varje dag efter det.

T.o.m så flög den igenom en trång tunnel med mig istället för att flyga över tunneln.

Efter en kort tid, kom den med sin kråkkompis ,-)

Nu hade jag två fågelvänner ,-)))

Sen kom två skator, vi var nu 4!

Så var det faktiskt i två år ,-)

Gubben hade nu också gjort sig god vän med skat och kråk paret.

Mättare fåglar fanns inte i hela området.

Men 4 blir snabbt 40!

Dom senaste 2 åren har det tillkommit fågelvänner som också är hungriga, några då och några då.

Nu är det omk 40 st, ,-) HJÄLP kan jag tänka, mest för att fågelmaten tar så snabbt slut ,-)))

När jag visar mig ute blir hela himlen svart, känns det som. Det flygs från "alla" håll!

Ett gäng kajor, dom håller ju till i flock, dom väntar på mig tills jag går ut på min morronprommis med hundarna. Då kommer dom , o dom är många!

Sen har vi då alla skator som tillkommit och några kråkpar.

Vilket följe, dom flyger från träd till träd, sätter sig runt mig o hundarna och lite här o där.

Men fåglar är ju reko mot varann, dom hojtar så att andra fåglar blir uppmärksammade på att mat är på väg, många människor skulle först ha plockat till sig det dom själva vill ha, för att sen sprida nyheten till andra.

Men här "hojtas" det , här kommer hon, här kommer hon ,-))

 

Vilka är alla dessa människor .-)

 

Har någon som läser det här upplevt det här!?

Jag har undrat lite över något länge men bara frågat min gubbe,(som aldrig har haft något sånt) nu frågar jag alla som tittar in, är det här vanligt?

Först innan ,-))) måste jag ju säga att jag aldrig får fram bilder på "något om jag blundar.

Alltså blundar  jag och tänker på gubben, så ser jag bara svart. Tänker jag på ett äpple och blundar, är det svart!

Så nu till min fråga, ibland, händer inte så ofta, men när jag ligger i sängen och blundar så kan jag se olika händelser, jag inte känner igen, något som aldrig inträffat i mitt liv, med helt främmande personer, jag ser dom inte jättetydligt, men jag ser dom.

Det kan vara ett hus på landet där någon, några håller på med något, tex en bil, någon hämtar något och går in i huset, eller bara rör sig, människor jag aldrig i hela mitt liv sett.

Inga spännande situationer eller så.

Utan bara vardagsaker i andra människors liv?

Eller så ser jag massor med folk som går i stora grupper som verkar vara på väg någonstans, vissa bär med sig saker som om dom är på !

Då brukar jag tänka att kanske finns just dom här människorna någonstans just nu? ,-)

Har ni upplevt något sånt här?

Skulle vara kul för mig att veta.

Det skumma är ju att jag aldrig kan se något som jag känner till!

Jag ser bara saker jag aldrig har stött på!

Det varar bara några minuter, för när jag börjar fokusera på det försvinner det.

 

 

Mitt "hundjag" Har hittat en hund som är precis lika sömnig som jag ,-)))

Har hittat min like i hundvärlden ,.)))
Som jag skrev i förra inlägget så blev det en barnhelg som heter duga. det gick kanonbra alla fall, men precis som hunden i den lilla filmen är jag kanontrött ,-))

Nåt vi alldeles har glömt bort "medvetet glömt" bort, för vi har "tänkt" på det då o då, är att ta in möblerna från balkongen, medans det var fint väder, nu är allt blött!
Det har vi inte gjort, det är alltid något annat som kommer i vägen!

Det är alltid så mycket roligare att plocka ut inför våren, men hur svårt kan det vara att plocka in, samma visa varje år!

Den här veckan ska allt tillbaka till källaren, hoppas på någon "torkdag" fast det skulle väl regna varje dag tror jag.