Babblar med mig själv ,,-) gör du?

 

Jag är en av dom som pratar för mig själv. Eller med mig själv.

Förr ansågs det lite knäppt att prata med sig själv ,-)

 

 

Men det är bra för hjärnan har jag läst ,-)

 

Nu vet man ju inte vem som snackar med sig själv eller pratar i mobilen ,-)))

Ute försöker jag tänka på att inte prata högt ,-).

Men inne, då babblar jag på.

Då för jag diskussioner med mig själv.

Det är så himla tråkigt att bara gå omkring och "tänka" mycket roligare att "prata"

Har man ingen att prata med, förutom hundarna då, gubben jobbar, då är det ju tur man har sig själv att babbla med.

Så här har jag alltid gjort, som barn pratade jag också med mig själv.

Min mamma gjorde likadant ,-))) alltså pratade med sig själv.

Hur många av er pratar högt med er själva? ,-)

 

Ingen trevlig person

 

För det första måste man ju säga att barn är vansinnigt roliga ,-)))

Med sitt tyckande, tänkande och funderande.

(Det var inte första gången han sov hos oss)

 

När vi skulle ha vårt äldsta barnbarn hos oss över natten , det är flera år sen nu, han var väl runt 6 år, så hade han veckan innan för första gången sovit över hos en kompis (tjejkompis)

Gubben skulle handla lite, så killen o jag snackade på om allt möjligt.

Då kommer jag ihåg att han sovit över hos sin kompis, så jag säger glatt att : va kul att du sov över hos din kompis, hade ni kul?

(Obs jag säger inget om att det var en tjejkompis!)

Han blänger på mig, blir tyst en stund, sen säger han bestämt.

- Du är ingen trevlig person Farmor!

VA?! jag blir ju jättesnopen.

Jag sa ju bara att jag tyckte det var kul för dig att du sov över hos din kompis, och undrade ju bara om ni hade haft det kul.

Han fortsätter o blänger.... sen kommer det igen.

- Du är ingen trevlig person Farmor!

Sen bytte jag samtalsämne ,-))))

Vad han menade med det , har jag ingen aning om ,-))))

Det är första o enda gången han har tyckt att jag inte varit trevlig alla fall ,-))))

Tur det!

 

Har tagit mig "fåglar" över huvudet

 

Att mata fåglar gillar jag, sen behöver dom ju mat också för att överleva vintern, som kan vara väldigt kall och väldigt lång ,-)

Eftersom dom flesta matar dom små fåglarna (det gör jag med)  men ger blanka fan i dom stora, så har det fallit på min lott att mata dom "stora" rätt ska vara rätt.

Det började med en hungrig kråka, den satt på en gren för omk  4 år sen.

Jag slängde åt den lite hundfoder.

Sen hade jag snabbt en vän .-)))

Den följde mig på hundrundan varje dag efter det.

T.o.m så flög den igenom en trång tunnel med mig istället för att flyga över tunneln.

Efter en kort tid, kom den med sin kråkkompis ,-)

Nu hade jag två fågelvänner ,-)))

Sen kom två skator, vi var nu 4!

Så var det faktiskt i två år ,-)

Gubben hade nu också gjort sig god vän med skat och kråk paret.

Mättare fåglar fanns inte i hela området.

Men 4 blir snabbt 40!

Dom senaste 2 åren har det tillkommit fågelvänner som också är hungriga, några då och några då.

Nu är det omk 40 st, ,-) HJÄLP kan jag tänka, mest för att fågelmaten tar så snabbt slut ,-)))

När jag visar mig ute blir hela himlen svart, känns det som. Det flygs från "alla" håll!

Ett gäng kajor, dom håller ju till i flock, dom väntar på mig tills jag går ut på min morronprommis med hundarna. Då kommer dom , o dom är många!

Sen har vi då alla skator som tillkommit och några kråkpar.

Vilket följe, dom flyger från träd till träd, sätter sig runt mig o hundarna och lite här o där.

Men fåglar är ju reko mot varann, dom hojtar så att andra fåglar blir uppmärksammade på att mat är på väg, många människor skulle först ha plockat till sig det dom själva vill ha, för att sen sprida nyheten till andra.

Men här "hojtas" det , här kommer hon, här kommer hon ,-))

 

Vilka är alla dessa människor .-)

 

Har någon som läser det här upplevt det här!?

Jag har undrat lite över något länge men bara frågat min gubbe,(som aldrig har haft något sånt) nu frågar jag alla som tittar in, är det här vanligt?

Först innan ,-))) måste jag ju säga att jag aldrig får fram bilder på "något om jag blundar.

Alltså blundar  jag och tänker på gubben, så ser jag bara svart. Tänker jag på ett äpple och blundar, är det svart!

Så nu till min fråga, ibland, händer inte så ofta, men när jag ligger i sängen och blundar så kan jag se olika händelser, jag inte känner igen, något som aldrig inträffat i mitt liv, med helt främmande personer, jag ser dom inte jättetydligt, men jag ser dom.

Det kan vara ett hus på landet där någon, några håller på med något, tex en bil, någon hämtar något och går in i huset, eller bara rör sig, människor jag aldrig i hela mitt liv sett.

Inga spännande situationer eller så.

Utan bara vardagsaker i andra människors liv?

Eller så ser jag massor med folk som går i stora grupper som verkar vara på väg någonstans, vissa bär med sig saker som om dom är på !

Då brukar jag tänka att kanske finns just dom här människorna någonstans just nu? ,-)

Har ni upplevt något sånt här?

Skulle vara kul för mig att veta.

Det skumma är ju att jag aldrig kan se något som jag känner till!

Jag ser bara saker jag aldrig har stött på!

Det varar bara några minuter, för när jag börjar fokusera på det försvinner det.

 

 

Mitt "hundjag" Har hittat en hund som är precis lika sömnig som jag ,-)))

Har hittat min like i hundvärlden ,.)))
Som jag skrev i förra inlägget så blev det en barnhelg som heter duga. det gick kanonbra alla fall, men precis som hunden i den lilla filmen är jag kanontrött ,-))

Nåt vi alldeles har glömt bort "medvetet glömt" bort, för vi har "tänkt" på det då o då, är att ta in möblerna från balkongen, medans det var fint väder, nu är allt blött!
Det har vi inte gjort, det är alltid något annat som kommer i vägen!

Det är alltid så mycket roligare att plocka ut inför våren, men hur svårt kan det vara att plocka in, samma visa varje år!

Den här veckan ska allt tillbaka till källaren, hoppas på någon "torkdag" fast det skulle väl regna varje dag tror jag.

 

Jag laddar energi inför lekhelgen

 

Här ska göras bilar av trolldeg, byggas kojor ,-) med världens längsta tunnel, måste ju ha kul själv också ,-)))

Äta glass

Ut o leka

Allt ungefär ,-)))

Så det gäller att ha energi.

Så hoppas jag den "mindre varianten" som är väldigt liten sover ,-))) nattetid ,-)

Hoppas kan man alltid.

Det här blir jobbigare än hundutställningen ,-))))

Såklart det är kul....................men jag blir som en vandrande "trasa" nästa vecka ,-)))

 

Om den här lilla inte sover ,-) blir det en låååång helg!
 

Hoppet, ibland blir tacksamheten stor.

 

Herregud va jag oroat halvt ihjäl mig för gubben!

Han var till läkare igår, ska väl vara OK om man får tro läkaren. Jag "tror"  av bara tacksamhet, men ungarna är lite tvivlande!

Läkaren hade aldrig  hört talas om dom symptomen gubben har!

Det har varit allvarliga symtom!

Har nog aldrig varit så rädd förut!

Jag har bett till alla skyddsänglar som finns och Gud själv förstås!

Ibland känner man sig otroligt liten!

gubbens bror och mamma sätt att dö skrämde upp oss båda!