Tack för kommentarer
Vi är smittade av mamma, som just nu mår sämre.
Vi skickar kort via mobilen till henne. Känns inte bra att hon ligger där ensam, hon får ju tillsyn och de tar hand om henne, kollar bla syresättningen i blodet varje dag.
Vi mår inte bra och tar det lugnt, vi har bla en virrighet och lätt yrsel som om huvudet är i ett vakuum. Plus lite andra symtom.
Nu vet vi alla fall vilket datum mamma blev smittad, Han var där bara vid ett tillfälle.
Så det var otur!
Vi har varit så trötta sen vi började må dåligt, men så hände något som aldrig hänt förut!
Vid 17:00 så det var ju inte sent, ringer min äldsta dotter och vi pratar, jag sitter vid köksbordet och helt plötsligt vaknar jag att jag hänger över köksbordet med mobilen halvt i handen...jag hör min man ropa något och dotterns röst i mobilen när hon ropar på mig! Jag har somnat mitt i ett telefonsamtal ,-)
Jag har inte svimmat! Jag var så trött och jag blev tröttare o tröttare när vi pratade, vi kanske pratade i 10 minuter, Och så somnar jag mitt i samtalet !
Något jag blev jätteglad över är att Tv programmet "Tjuv och polis" är tillbaka. Vet inte om någon av er såg det, men lite spännande och roligt. Kul ,-)
Får bli en halv bild, jag gillar ju att snabbmåla, men jag är för darrig ,-))
NU är det gjort, det gick bra hur bra som helst. Men skillnaden från igår då var det tidspress, det fungerade inte att registrera, vi skulle skynda oss.
Stackars min man som kräktes.
Jag hade mycket mer tur, registreringen fungerade direkt! Vi hade övat måste jag säga, låter barnsligt, men viste hur jag skulle göra och spateln låste jag själv fast nedre delen av tungan med. Fort gick det. ,-)
Nu är det bara att vänta på svar!
Nu ska jag blogga om andra saker,-) än om covid-19 ,-)
Jag håller i min mascot på bilden ,-) Kan inte tänka just nu alls. Nervös
Vilken grej att ta test.
Först..vi beställer två tester via bank ID efter varann, nu är det bara min mans test som kommer. Jag får väl min en annan dag.
Innan man tar testet så måste man logga in på bank ID, det fungerar inte! Hur min man än försöker så fungerar det inte......det kommer upp att det inte godkänns!.
Vi blir nervösa för vi har bara en speciell tid på oss. Fungerar inte så vi tar testet först. Min man spänner sig så tungan är i vägen trots spateln , vi tänkte att det går väl bättre om man håller ner tungan. Det går inte alls tungan är i vägen med spateln och utan, trots att jag inte nuddar något får min man sånna kväljningar.....till slut säger jag . du får ta testet på dig själv. På grund av tidsbrist! Han ställer sig framför spegeln, jag lyser med en ficklampa. Det fungerar inte, till slut kör han in pinnen till svalgväggen, skrapar medans han har kväljningar hela tiden, tar ut pinnen och kräks!
Sen kommer budet, tar provet med sig, vi förklarar att vi inte har kunnat logga in. Ring 1177 säger han, min man ringer 135 st före i kön, han väntar...när han kommer fram säger de att han måste ringa sin vårdcentral , ringer dit, de ringer tillbaka om 30 minuter, precis innan de ringer försöker vi registrera provet igen. Och då går det!
Det här var igår.....idag har ett till sms kommit, idag är det min tur.
Vi väntar nu på testet som kommer idag.
Har peppat mig med att titta på små filmklipp på you tube , Många bra klipp från Tyskland .
Beställde i tid. för nu stoppar dom testerna några dagar.
Det är väl inget att oja sig för,läste på länken vi fick i morse man ska skrap längst bak i svalgväggen. Få se hur det ska gå. Vi gör på varann min man o jag. Jag är väl mest orolig för att kräkas och inget test kan tas på mig ,-)
Alltså är folk helt IQ-befriade!!??
Nu har jag tyckt att hemtjänsten varit bra den senaste tiden, för det mesta.
Men ringer mamma i morse. Det tar lång tid innan någon svarar. Till slut svara mamma, hon hade fastnat med benet i köksbordet och det tog tid innan hon kom upp. Jag ringde 13 min efter 8, de kanske hade kommit tidigare vad vet jag....Jag frågar mamma var hemtjänsten var när jag ringde, i hallen, de var på väg ut.
Så du sitter själv nu då?
Ja, jag dricker kaffe, säger mamma. sen ska hon diska! Jag är alldeles skakig och darrig säger hon, hon mår så dåligt!
Har dom inte diskat? Och lämnar dig själv.....Men jag gillar att kunna hjälpa till säger mamma.
Men nu med corona och SÅ gammal. diska och sen ta sig till stora rummet i andra änden av lägenheten.
Darrig och svag!
Hon kan ju svimma, falla!!
Jag blev SÅ arg igen!
Så jag ringde ner till hemtjänsten....jag var så arg så jag kunde knappt prata. Hon lyssnade och lät besvärad. Hon skulle säga till att de i fortsättningen skulle följa mamma till fåtöljen. Chefen vill jag inte ens prata med, hon är lika IQ-befriad hon.
Det tycker jag de borde förstå själv att de ska göra, det ska man inte behöva säga till om.
Förslagsvis sa jag att de kan servera henne gröten och kaffet på bordet framför fåtöljen, då sitter hon bra och riskerar inte att ramla.
Men lämnar man en mycket gammal kvinna som också har corona att diska och sen förflytta sig själv.
Tidigt på morgon när hon nyss sovit och är darrig, jag har inte ord för vad jag tycker.
Nu har vi skickat efter hemtest till oss så vi kan testa oss, vi måste nog vänta några dagar till, men det känns att vi fått något.
En trevlig Helg till er andra som besöker mig!
Svaret kom snabbt, men antagligen för att det var smittspårning. När mobilen ringde höll jag för öronen, min man svarade, när jag tog bort händerna hörde jag honom säga, då får vi testa oss.
Ser ut som om vi måste skicka efter ett hem test, dom har drive in test, men då måste man alla fall ta provet på sig själv och då måste vi åka långt.
Ringde mamma i morse när personal var där, hon började nästan gråta och sa " jag går nästan på näsan jag"
Jag frågade den personal som var där hur hon mådde. Någon ny jag inte känner till.
Jo hon mår jättebra! blev svaret. Mår hon jättebra fast hon har corona, frågade jag,
Jaa hon är darrig och kan knappt gå. Det förstår jag, men sen var det undvikande.... bara att dom ringer sjuksköterskan om det blir värre. Men mamma verkade rätt ok efter omständigheterna.
Nu ska jag ringa lunchtid och middagstid när personal är där så jag får lite information.
När jag skulle smsa våra barn som var på jobbet, ville inte ringa till dom just då...skakade och darrade jag så jag kunde inte trycka.... Jag skakade och darrade i hela kroppen.
Jag är fortfarande arg! Och känner mig så orolig. För mamma och oss.
Jag tror dom visste tidigare än i Måndags.... Det var ju i Tisdags vi var där. Känner mig så lurad.
I Måndags hade läkaren beställt covid test till mamma, som hon fick ta i Tisdags när vi var där, otur för dom.att vi fick reda på det på det viset.
Min man har nu pratat med vår läkare där vi bor, de kan göra testet där, men min man kunde inte boka tid i telefon vi måste in till någon app, vad krångligt allt ska vara.
Vi var ju säkra på att vi hade corona i april, men tog blodtest i slutet av augusti och nej det visade att vi inte hade haft det.
Nu är jag arg! Min man är lika arg! Igår åkte vi till min mamma, har ju varit så noga att inte smitta ner henne med covid-19
När min man skulle ut med hundarna och jag skulle sitta och prata med mamma, möts han i dörren av två personer. De kommer in och säger till mig att de ska ta en covid test på min mamma. Vi misstänker att hon har covid-19 säger dom. Jag blir ju helt förvånad!........Visst min mamma har varit snuvig och hon har precis den dagen börjat hosta lite.
Men det är ju bara vi som besöker henne!
Vi är ju så gott som i karantän!
Det är en i personalen säger dom som är smittad!
Jaha!
De sätter på sig skyddskläder och tar näs och svalgprov på mamma.
Och varför har inte någon ringt till oss och varnat oss från att komma dit? Kunde knappt vänta tills de i skyddskläder går, då börjar jag nästan gråta av ilska!
Jag går in i stora rummet o ringer till hemtjänsten! Och undrar varför de inte informerat oss! Min man är i riskzonen. Ja då har vi gjort ett misstag, vi ska bättra oss svarar dom. Vilket gör mig ännu argare!
Hade vi vetat hade vi kunnat skydda oss! Vi i vår tur skulle om någon dag ha träffat mormor o morfar till 4 av våra barnbarn, barnbarnens mormor med svåra hjärtproblem. Det har vi nu avbokat.. Tänk om nu mamma har smittat oss och vi skulle smittat andra! SÅ ARG är jag! Det här är något de tänkt hålla hemligt, det hördes!
Vi är ju nära mamma i flera timmar. Man kan tycka att händer det här, vilket kan förstås hända, så måste dom väl informera oss!
Är så arg att jag knappt kan skriva! Dom gör en smittspårning sa dom på hemtjänsten, då är det ju viktigt att vi sätter oss i karantän. Sen tycker jag förstås synd om mamma också och hoppas hon klarar det här om hon är smittad.
Är så arg och besviken, hade vi inte varit där, så hade de aldrig sagt något! Och om det vill sig illa hade vi kunnat fört smittan vidare!
Jag känner bara FAN som vi skyddat mamma, och nu kanske hon har covid och kan ha smittat oss!
Sånt här kan hända, men varför mörka det!?
Hade trott mer om hemtjänsten måste jag säga!
Det här var igår. Idag ringde min man chefen, och det är någon i personalen som är smittad, och på frågan om det inte har någon form av skydd, så är det handskar och visir. Och vem skulle ha informerat oss, jo det var hon själv , men det hade hon missat!!
Så nu är det bara att hoppas på det bästa! Är fortfarande väldigt upprörd!
Jag väljer att ljuga! Har ingen lust att stå och diskutera med en av grannarna, jag känt i åratal, Men umgås inte med, hon kan vara mycket trevlig, men hon kan ha en andra mindre trevlig sida också.
Varför kunde jag inte bara säga, att det är säkert fler som tycker som du, men så tycker inte jag bla
Vad har jag då ljugit om...jo...jag brukar inte ljuga men en vit lögn då o då......det händer men inget viktigt. Men nu ljög jag.
Så jag har lite svårt att komma till saken nu!.....
Jag blir alltid obekväm när jag när sånt händer, jag hoppar inte på andra människor!
SÅ...
Vi möter grannen, min man är med och hundarna. .
Då helt plötsligt skriker hon till. VEM MATAR FÅGLARNA!!!!!!!
-Ja inte vet jag. svarar jag då. Det är SÅ OHYGIENISKT och farligt för HUNDARNA skriker hon!
Ja inte tänker jag erkänna att det är jag som matar någon fågel när hon tar sig sån ton. Jag ser så oskyldig ut jag kan. Och nekar och undrar lite själv..vem kan det vara!
Nu är det så att jag matar med talgbollar. Fåglarna bor på andra sidan vägen i skogen, de tar maten med sig dit! Och jag matar aldrig med matrester!
En massa FÅGLAR är det skriker hon vidare Ja det kommer ju lite fler än de två kråkor jag matat i flera år, Jag har ju två kråkor som går vid sidan om mig när jag rastar hundarna ,-) Så lite misstänkt ser det ju ut i hennes ögon. Nu när det är kallare kommer ju lite fler , Men de flyger snabbt vidare. Så vi har inte många fåglar alls.
Jag matar på ett ställe rätt långt från där vi bor.
Hon tittar misstänksamt på mig! Men jag ser lika grubblande ut som hon. Tror jag alla fall, jag kanske ser hur skyldig ut som helst!
Nu tycker jag inte om att bli påhoppad så där. Och de fåglar jag matar gör ingen skada. Förresten är det säker nåt jag ärvt från mina släktingar i Skåne, de älskade fåglar och hade alla varsin tam undulat och matade alla fåglar de såg ute.
Men tror inte grannen var mottaglig för snack om något arvsanlag.
Vem går nu och smyger med påsen med talgbollar , jo jag förstås, hon har samma hundrastningstider som vi, jag tittar mig noga omkring så kusten är klar! Sen tänker jag att nej nu får det vara nog, jag är vuxen och gör vad jag vill. Det är många som är emot att någon matar fåglar det vet jag, men har man några trogna fågelvänner så har man.
Du skulle ha sagt ifrån, säger min man. hallå ...varför sa du inget själv, han är ju med och matar våra kråkor, plus några andra nu när det blivit kyligare.
Grannen smyger hon också, idag vände hon om och kom fort bakvägen och stod och kikade.
Sånt här gillar jag inte! Jag låter andra hålla på med sitt, och jag vill inte att folk ska lägga sig i vad jag gör.
Igår när vi skulle rasta dotterns o familjens hundar, var vi ju nyfikna på om det fanns två bitar av tårtan till oss, barnbarnen ville ju att vi skulle stanna kvar och äta, deras pappa kom hem någon timme före mamman (vår dotter) vi hade ju våra hundar att ta ut , så vi måste ju hem.
Jodå det fanns två fat i kylskåpet med varsin pytteliten bit tårta på varje ,-))
Dottern ringde senare....barnbarnet på 6 år hade varit mycket tydlig med hur det skulle vara, varsitt fat och en liten bit så hon skar upp, för precis så hade jag "mormor" sagt att vi önskade oss.
Precis jag hade måttat upp en pyttebit ,-))) Skrattade för mig själv hemma, hon hade gjort allt efter mitt önskemål , God var den!
Idag ska jag till gyn, går på undersökning vartannat år, har gjort sen jag var 20år.
Inte så kul, men bra att få det gjort. Lite roligare Fredag kunde man ju önskat sig ,-))
Förrgår blev det lite jäktigt, men det var vårt eget fel, först skulle vi till min Mamma som bor några mil norrut, efter det besöket, hem , äta fort, och sen iväg några mil söderut, för att se näst yngsta barnbarnet på 8 år spela en match utomhus i spöregn. Min gamla jacka klarade sig fint, frös inte och hade byltat på mig så mycket för nu tänkte jag bara njuta. 2 timmar var vi ute. Jättekul var det,-) Sen hem i mörker och spöregn, vi kom hem sent för vi tog en "omväg" i ett villakvarter en bit bort ,-))) lätt att köra fel, vi är inte vana att vara där. Matcher förläggs ju gärna längre bort ,-)
Igår hämtade vi 8 åringen och hans lilla syster 6 år, de minsta av våra barnbarn från årskurs 2 och nollan. Nu hade vi lovat att hjälpa dom baka en överrasknings tårta , så de kunde bjuda sin mamma o pappa när de kom hem från jobbet.
Ett önskemål från 8 åringen, han kom på det förra veckan, men lite sent. Men nu hann vi. Det tar ju lite tid att baka tårtbotten. Så dom mätte upp allt som behövdes, vispade och hällde i. Så himla kul. Nu har dom en sån där krånglig spis o ugn. Men till slut fick vi ordning på det ,-)
Tårtan blev så fin, med mosade frysta bär, marsankräm, grädde och strössel ,-)
Otur att jag glömde mobilen hemma, jag som fotar allt. Hade gärna velat ha foton på barnen när de mätte, rörde , vispade och dekorerade tårtan, med lite hjälp att hitta det som skulle till. Och hur mycket som behövdes.
Det här var himla svårt....Herrar har lättare än Damer ,-)
Helt klart, fanns hur många snygga jackor som helst för dom.
Jag gick i 6 affärer....för det första...storlekarna stämmer inte alls... Jag provade allt från storlek small till XL!?!? . En jacka i small passade men var ingen favorit, en annan i storlek XL!? passade. Och alla storlekar mellan! Jag fick springa i skytteltrafik och byta storlekar. Vilket visar att skicka efter på nätet är inget jag tänker göra, inte med jackor och skor.
Jag behöver en supervarm jacka tex täckjacka som är tålig, jag rastar ju hundar, den ska fungera i hundrastgårdar där andras hundar hoppar upp på en och dreglar. och man inte behöver vara försiktig. Och i skogen ska den passa . Jag dissade alla parkas, de är för långa och får mig att se löjlig ut, inte ens i skogen vill jag se så löjlig ut! En tålig täckjacka, det hittade jag inte, jag vill ha en med luva.
Efter många affärer, hittade jag till slut en snygg täckjacka...med luva! Den passar absolut inte i en hundrastgård...det var ju en sån jacka jag var ute efter....och att få vara varm. Men jag köpte den ändå, för det var den enda jacka jag gillade. Hade nästan gett upp hoppet om ny jacka.
Nu är den för snygg. Så problemet är ju inte löst...jag får fortsätta ha min jacka och bylta på mig under...
och ha min nya när jag handlar och går på kalas. Och hoppas på en mild vinter, fast det redan nu...känns som värsta vargavintern är på väg!
Ett stort orosmoment för mig nu som tar energi är min mans ögonsjukdom. Vi är ju inte så gamla än, och hade nu efter hans problem med hjärtat o ryggen tänkt börja resa på semester ut i Europa, nu kom ju corona i vägen den här sommaren, men vi hade det fint ändå. Så glad att vi åkte bort i 10 veckor 2019.
Vi åker med husvagn, jag har körkort, men jag kör väldigt sällan....Det går jättebra att köra utomlands med husvagn för mig, jag kör mest på semestern.
Jag gillar egentligen inte att köra bil!
Nu inser jag ju att ska vi komma någonstans, blir det kanske jag som måste köra hela tiden, ta hela ansvaret. Det är en anledning att jag har kollat min syn, jag måste ju se ordentligt.
Vågar jag inte köra, förstör jag ju allt vi planerat. Fegar jag ur, förstör jag ju för min man också.
Nu hoppas jag ju att synen försämras sakta! Så han får njuta av allt, bla alla våra barnbarn och se hur de förändras när de växer upp.
Men det är våra drömmar, nu har vi ju rest en hel del, men snart kanske allt ligger på mig om vi kan fortsätta. Det oroar jag mig för redan nu. För jag känner mig inte säker på att jag fixar det själv.
Flyget är inget alternativ, för vi vill resa med våra hundar, tåget kanske.....men bil blir ju billigast om vi har husvagnen med. Vi har ju inte hur mycket pengar som helst ,-) Nu ska jag ju inte ta ut allt i förskott, det vet jag, men jag fick en riktig chock när vi problemet med ögon dök upp.
Ett land jag aldrig kör bil i är England!
Men Tyskland Nederländerna Belgien går bra.
Nu ska man inte oroa sig i förskott..........
Var i hundrastgården, där var en yngre kvinna med sin hund, som hon försökte fota, Så fort mobilen höjdes så flyttade hunden sig närmare, hon höll på länge, jag tittade intresserat på, det märkte hon, hon ropade, det är lättare att klippa hunden än att fota den.,-)
Hunden var en pudel och fint pudelklippt ,-)
Jag fotar ju allt som går att fota, även våra hundar, inomhus är lätt. Då poserar dom fint. Men i rörelse det är helt annat. Hur många bakdelar med svans har inte jag fotat ,-))
Många bilder blir kanon, och det blir läckra bilder, men visst sen blir det bilder med bara ett par ögon med öron, halva hunden.....bara svansen, ingen hund alls osv.
Hundar är snabbare än man tror och det är mycket som hinner hände när man har hunden i bild och sen knäpper av. eller att den kommer rusande och man hoppas på en läcker bild mitt i språnget.
Så nu var det kul att se någon annan kämpa.,-)
