Bildminne eller känslominne

 Kanske har ni båda! ,-)

Jag har känslominne ,-)

Det betyder att jag minns  väldigt starkt...och minns  var jag stod i förhållande till andra personer, var de stod. Vad vi sa....vad jag kände just då!

Jag minns mycket i mitt liv, från jag var 3 år. Då är det känslominnet som hjälper mig.
Jag minns när jag fick min första docka...var jag stod var mina föräldrar stod osv. Likadant med så mycket. Placeringen hjälper mig att känna känslan, det är som att gå tillbaka i tiden och uppleva allt igen ,-) Även mindre betydelsefulla händelser..så är det just  placeringen och känslan som får mig att minnas.

Mitt bildminne är lika med noll! ,-))
Jag måste fota för att komma ihåg.....hur ser min man ut. ,-))..det är klart jag vet. Men har inget fotografiskt minne. Då måste jag ta fram mina fotografier! . Vissa får ju fram som ett foto i sitt huvud, men inte jag.

 Så jag fotar, hela tiden, massor med bilder!
Bilder är jätteviktiga för mig!
Ja visst ja, tänker jag när jag ser min kusin på bild! Självklart så ser hon ju ut. klart jag minns hårfärg och lite sånt, men att se bilden inom mig, nej det går inte!

Men känslan, den kommer direkt, 5 år...jag sitter på brunnslocket hos min farmor...min äldre kusin står till vänster om mig...min andra lite framför åt vänster, jag känner mig lite blyg men glad!
Och det är inte enstaka händelser, jag minns otroligt mycket även om det inte är stora händelser, bara vardagliga. Men att just "se" framför mig, nix, funkar inte.

Så har du som läser det här fotografiskt minne. Känslominne, eller kanske både ock!
Känner du igen dig i mitt inlägg? ,-) Skulle vara kul att veta!

Många verkar ha ett fotografiskt minne, det skulle ju varit väldigt kul att ha ,-)

En liten herre i brun kostym.

Sitter och tittar på bilder från en semester...Den här killen på bilden älskade att vara på semester.
Här var vi i Norge, vårt otroligt vackra grannland.
Många kryssningsfartyg kom in i fjorden där vi campade. I vackra Geiranger.
Vår lilla kille på bilden älskade att spana ut på alla stora fartyg!
En underbar kille som alltid var glad, hängde med på allt. Älskade att simma, inte i fjorden det var för kallt ,-))) men annars.  Han somnade in för några år sedan, 14 år gammal. En riktig följeslagare ,-)

Med ett minne man skulle önska att man själv hade. Det var som om han hade en liten filmkamera i huvudet. ,-)))

En liten viktig familjemedlem!

Svarta byxor

Idag har jag sprungit in och ut i massa affärer för att få tag på ett par svarta byxor, basal kläder...
Att det ska vara så svårt!.
Hittade jättesnygga byxor som var för korta, för att de skulle vara korta! NEJ! Men på modet nu.
Det ville jag inte ha. Så svårt det är att hitta byxor som är snygga och i lagom längd!
Likaså koftor i svart med knappar. Jag trodde det skulle på enkelt, men nej.... höll på i 3 !/2 timme och är inte riktigt nöjd.

Det är till min bästa väns begravning....
Jag känner sån sorg så svart är den färg jag vill ha. Jag vet att man inte behöver vara så strikt, men nu vill jag ha det.

Tycker att förut hittade man lätt basal kläder. Men det har de tydligen ändrat på.

Alla fall till slut hittade jag något.

Blott en dag

Vad är det här för trasa!

Det kan man ju undra! ,-)) Vad är det för trasa......jo vår ena hund. Som har otroligt vit päls här....nu har han så vacker färg ,-))
Han älskar snö, is och vatten, så här ligger han och njuter ,-)
Han älskar att bada i diken fulla med is eller lera! ,-)

Min farmors hund och jag som liten tjej

Jag fick ju inga husdjur....förutom marsvinen jag fick ha i 2 månader och katten jag fick ha i 3 månader. Jag älskade ju djur. Min pappa var uppväxt med flera hundar, höns hästar katter bla.
Min mamma fick en vandrande pinne! ,-)
Men jag fick ju bara behålla mina marsvin och katt någon månad.

Men varje år när jag var liten  ochvar i södra Sverigei Skåne varje sommar
när mina föräldrar hade semester Vi bodde hos min farmor,-)
Hon hade en hund en pudel.
Jag älskade att vara där med min mamma och pappa två veckor varje sommar.
På fotot ser ni mig och min farmors hund! ,-)

Den här hunden var lite av ett osäkert kort, han bet vissa människor, men aldrig mig ,-)

Min farmor bodde i ett gammal hus, men hallen var rätt ny, det var vitt kakel på golvet och i dörren fanns en ruta med fönster i gult, vilket gav hallen ett gult sken. Det viktigaste i hallen var ett koppel som hängde där. Jag minns glädjen när jag stod i det gula skenet och tittade på hundens koppel, jag stod där länge....-)
Det var det vackraste jag visste, hundkopplet ,-))) Förutom hunden själv då, och att få gå och hålla i kopplet ….med hunden, det var nog ett av det lyckligaste ögonblicken i min barndom! .-)

Vågat.....,-)) småkrusigt hår

Yngsta barnbarnet fyllde år, hon fick då en "tång" plattång kallade hon den för, men den gör håret småkrusigt ,-))
Jag sa med en gång att hon fick krusa mitt hår när vi sågs igen.
Det var igår ,-)……….Hon krusade mitt hår och jag krusade hennes....Man kan ju säga så här..hon passar i sitt.
Det visste jag redan innan jag lovade henne..att det INTE skulle passa mig, men för en gångs skull var vädret på min sida. ,-))) Det ösregnade  när vi skulle ut med hundarna, så det var huvan på! ,-)

Småkrusigt, eller småvågigt hår passar inte vem som helst kan jag säga!.....Men lovat är lovat och kruset försvinner ganska fort.....om inte annat ...med hjälp av vatten ,-))

Tänk...... om !!!!!

När vi är hos min mamma, för att jag ska kunna prata med henne, det är ju vitsen att vi åker dit, så går min man och hundar till en rastgård som ligger en bit bort. Och hoppfullt kan våra hundar leka med andra hundar.
Nu har min mamma en ovana eller vana att alltid kommentera att min man är borta utan mig!

Så när vi sitter och pratar....så börjar hon...varje gång!

Man måste ju undra...….han har varit borta lääänge! Visst har han!

Nej han brukar vara borta så här länge säger jag.

Man måste ju undra...fortsätter mamma, om han träffar någon intressant....trevlig...och rolig!!!

JA men det gör han säkert säger jag.....och låtsas inte om vad mamma tror.
Det finns väl fullt med trevliga personer!
Men det biter inte på min mamma.

Hon fortsätter och fortsätter...
men kanske han träffar någon trevlig rolig.....  läääänge läääänge. Hon småler när hon säger det här.

Jag försöker prata om allt möjligt.....nu när vi har chansen.
Men hon återkommer hela tiden till den här otroligt trevliga som är så kul att prata med som hon fantiserar om att min man står och pratar lääääänge med!

Sen är hon SÅ förvånad när han kommer tillbaka med våra hundar.

Så efter en stund.....när han sitter och vilar framför TV.:n…..
Så lyser hon upp.
Han har gått ut igen!!!! säger hon och ser glad ut.

Nej han sitter och tittar på TV säger jag.
Då slocknar hennes leende!

Hon ser så besviken ut.

Nästa gång vi är där, börjar hon igen....man måste ju undra...om han har hittat någon trevlig och väldigt kul...…..

Ser ut som om vi får stanna hemma i sommar

Som sagt tur att vi hade en tioveckor lång semester förra året. För i år blir det nog ingen semester.
Hade hoppats på några veckor i Skåne som jag älskar...
Min man har ju stora förträngningar i ryggslutet, ischiasnerven är i kläm så han har svårt att gå, plus att det gör otroligt ont. Nu ska han få en operation! Så tacksamma för det är vi.
Men.....nu måste han först göra en stresstest på hjärtat, vid två tillfällen.  På grund av hjärtproblem han haft i många år, som han nu är fri ifrån

För det här är en lång operation.
Och om det går illa riskerar han att få hjärtinfarkt, nu började ju jag att oroa mig direkt!
Min man är inte orolig, så det är ju bra ,-)

En stresstest först för att se vilket sjukhus han ska bli opererad, Om allt är OK blir det på ett sjukhus ganska nära oss, men de klarar inte av en hjärtinfarkt i tid. Eller om stress testet visar att det inte är så bra blir operationen på ett annat sjukhus med resurser för hjärtinfarlt, jag skulle ju önska att det ändå blev på ett sjukhus som klarar av hjärtinfarkt bara för säkerhets skull.
Jag oroar mig nu väldigt mycket för min mans operation.


Så även om  jag hoppas på några semesterveckor bara för att komma bort och se lite annat, så hoppas jag ju att bara operationen går bra...så betyder det andra inte ett dugg!
Vi har ju krävande hundar nu. raserna vi har valt behöver ju jobba!

Det är väl ändå gången jag kan tänka på skoj att vi borde nog haft tre pekineser istället ,-)))


Nej såklart skulle jag aldrig byta bort de hundar vi har, .-)))

Hetvägg hade vi

Var hos mamma idag med mat och semla, hon älskar semlor,-)
När jag var liten och vi hade semlor hade vi alltid varm mjölk till! Alltså Hetvägg!
Vi pratade om semlor mamma och jag.....mamma älskar grädden och mandelmassan!
Men när min mamma var barn hade hon 7 st syskon....så då fick dom en bulle i varm mjölk, utan grädde och marsipan.
 Rörande fint!

Min mormor fast de hade ont om pengar gav alltid tiggare..eller de som kom och gjorde "jobb" på sin väg..dem gav hon mat!

Väldigt fin mormor hade jag...och morfar som aldrig var arg, utan väldens snällaste ,-))
En hyllning till de två, min mormor Ester och morfar PH ! ,-)

Bild lånad av FOTOAKUTEN!

Födas den 29:de februari, kul eller inte? det är frågan?

Gratis bild lånad från nätet!

En av mina kusiner väntar ett barnbarn. Dagen var den 26 feb! Men hörde att pappan till den lilla nya ,-) hoppades på idag den 29:de feb. Så hoppas hoppas om de nu tycker det skulle vara jättekul ,-)
Själv skulle jag nog tyckt tvärtom om det gällt mig ,-)) INTE den 29 :de feb!

Har inte hört något ännu. Men dagen är ju inte slut .-) Så det finns en chans ,-)

Så jag håller tummen att en bebis anländer idag!

En fråga....skulle du vilja att ditt barn föddes den 29:de februari?
Som sagt, inte jag.

När jag tittar ut genom köksfönstret ser jag i "minnet" hur du efter att ha lämnat den speciella gåvan vi gav varann, din till mig och min till dig, För bara någon månad sen, hur du ler stort och slänger en slängkyss till mig i vänskap.

Ibland har man turen att möta en alldeles speciell person som blir ens vän. Den turen hade jag.

Så mitt i en stor sorg av saknad, känner jag en tacksamhet att "jag" fick vara din närmsta vän.

Ingen av oss hade många vänner. Men vi fick en speciell kontakt från allra första början.

  Efter några år var vi fyra vänner i vårt gäng..

Vi hade en stor åldersskillnad i gänget.

Det märktes aldrig..vi hade så kul ihop, vi var trygga tillsammans, och lät varandra vara just den personen den var.

Vilken vänskap. Du min vän var yngst.....

Igår efter mitt inlägg somnade du in.

Mina älskade vänner

Jag har aldrig haft många vänner, utan kunnat räkna dom på en hand, men otroligt betydelsefulla!
Vi har haft SÅ kul tillsammans.
Men helt plötsligt är det slut med det!
Vi kommer aldrig mer att vara vi 4 i vårat gäng.
En har inte kunnat vara med på grund av en mycket svår lungsjukdom, så hon har varit tvungen att avstå, hon orkar inte.
En , min allra bästa vän....är svårt sjuk.

Jag känner mig så chockad och vilsen.

En sån här grupp av vänner är inte lätt att hitta, så härliga...riktiga vänner.

De betyder så mycket för mig, och att det nu är slut...gör så ont!

Vi som pratade o skrattade så mycket...vi som gick i affärer och tittade på en massa kul, titta här, vad tycker ni...
När jag var i en affär sist, gick jag själv och sa tyst för mig själv....men titta.... vilken läcker färg.....och kolla in den där! ……...

Ska titta in till er andra här på bloggarna, men jag har mått så dåligt och fått sån ångest så jag har mest kollat serier för att få något annat att tänka på!

Ta hand om er!

Socker

Vår semester mascot ,-) den ena, vi har tre.

Läste igår i tidningen att myrorna har vaknat...några timmar tidigare såg vi när vi rastade hundarna hur myrorna for omkring, det var riktig fart på dom, läste att dom inte kunde hitta mat ännu, det var för tidigt.
Så idag tar vi med socker ,-)

Nu hoppas vi att min man får en ryggoperation. Han har så ont så han har svårigheter att gå!

Han saknar våra långpromenader med hundarna, han är med och rastar i en stor hundrastgård så hundarna får springa av sig...andra promenader får jag ta själv med hundarna .

Tur att vi gjorde vår långsemester förra året!

Själv är jag mest orolig för allt.

Tårta på Tårta

Vi har haft familjen här, jättemysigt!
Mamma kom också ,-) Hon har varit här i tre dagar och sovit över i två nätter ,-)
Hon är otroligt duktig.
Hon tyckte det var kul...och det tyckte vi också ,-)

Vi har tittat på en serie från netflix min man och jag. "the stranger" SÅ bra, ett tips bara ,-)

Ett leende betyder mycket ,-)

Vi kör fel i en stad på ön Texel, Nordholland. Så kör vi in på en gata...och plötsligt dyker den här "damen " upp, vilket soligt leende, kan man bli annat än glad ,-))
Tur jag hann fota!

Så här stod hon och viftade glatt ,-)))
Jag hann precis vifta tillbaka!

Jag var glad innan, men nu förhöjdes min dag till en ännu bättre dag! ,-)

Ingen "blåskontroll"

Ett minne från vår 10 veckor långa semester i husvagnen!
Vi åkte 1 maj, det har aldrig varit SÅ kallt någonsin sen de började mäta.
Vår värme i husvagnen började ju krångla, så kallt ute och kallt inne i husvagnen.
Jag höll ju koll på hur varmt eller snarare hur kallt det var" hemma", när vi varit borta några dagar, såg  att det var 1 grad och att det snöade där vi har vår sommarstuga!
Jag hade nästan lika mycket kläder på mig ute som inne i husvagnen. Nu hade vi varit på den superhärliga ön Texel i nordholland. Nu var vi vid kusten i Belgien, så himla mysigt. Vi gick ner till stranden för att bla låta våra tre hundar springa av sig. Det var härligt, jag samlade på stenar och snäckor....svinkallt och väldigt blåsigt.
Nu började jag leta efter en toalett, vi gick längs stranden...men ingen toalett i sikte!
Ok vi hittade till slut en på stranden, men jag fick panik att bara se den! Den såg ut som en konservburk, Inga fönster och i plåt, med en dörr som när man stoppade in en slant gled upp från sidan och sen gled tillbaka. Jag har fobi för toaletter som så tillslutna.  NEJ det går inte! Jag håller mig....
Men när man går och njuter går man längre än man tror! Det skulle ta minst 30 minuter tills vi var tillbaka till husvagnen!
Vi började gå tillbaka, det var svinkallt. …..Det var hus överallt. Och bakom stranden var det stora höghus...så det var bara att kämpa på, när vi var omkring 500 meter från husvagnen ser min man några buskar längre fram.....där bakom buskarna... JA jag blir jätteglad, jag tar sikte på buskarna och knäpper upp knappen i byxan. Då …. "fan"  då kan jag helt plötsligt inte hålla mig längre! Det var som om att när jag nu får ett tillfälle så blir det en signal till hjärnan " kissa"   Det börjar rinna bara. NEJ säger gubben!
Stelfrusen och vansinnigt kissnödig står jag där mitt på en trottoar med buskarna i sikte och låter det forsa ner....det var ju ingen som skulle kunna ha märkt eller sett det. Men det kändes.
Det värsta var att jag blev tvungen att duscha i en kall husvagn och tvätta upp byxorna!

Ge beröm till dig själv " en fråga i kvällstidningen"

En fråga som fanns i kvällstidningen igår "lördag"!

FRÅGA vi 5


Är du bra på att ge beröm till dig själv?

Kort och gott skulle jag svarat JA ,-) "Nu är jag det"


Här på bloggen utvecklar jag det lite mer ,-)
Jag är ganska förlåtande mot mig själv när jag inte kan. Äh du gjorde ditt bästa säger jag till mig själv. Men du vet att du kan bättre ,-) Eller annars är det här bra nog ,-)
Jag hyllar mig själv när jag kan .-))) " YES"
Jag har blivit bra på att peppa mig själv. Och man behöver väl inte kunna allt!

Men som barn och ung var det helt annorlunda,  Då skämdes jag om det blev fel.

Sen hade jag några favoritsläktingar som sa att de skulle smyga på mig, gömma sig och skratta när jag gjorde bort mig.
Det tog jag på blodigt allvar, och blev väldigt rädd för att göra bort mig!
Det gav mig en stor osäkerhet för det varade i 15 år. Jag som var SÅ blyg innan, kollade då noga att ingen såg mig ,-)
Nu struntar jag förstås i sånt, jag bjuder på mina misslyckande! ,-))

Så nu frågar jag er som tittar in.

Är du bra på att ge beröm till dig själv? ,-)

Smala vägar och fort körde dom!!

Åter till England och vår sommarsemester ,-))
Det här året åkte vi runt bla England kustvägen, så vackert och för att kunna se och njuta åkte vi B vägar.....landsvägar.
Men det var ganska mycket trafik och fort körde dom!! Vi fick ofta möte av stora lastbilar, bussar som kom i hög fart. Jag satt ju nu på yttersidan...eftersom England har vänstertrafik.
Det kändes läskigt, jag hade hoppats att folk skulle köra lite mer sansat, även om de som vi mötte körde fort, så satt deras fordon som klistrad på vägen, vilket jag blev både förvånad och väldigt tacksam över. Inga vingliga bilister där!
Vacker natur, så det var bara att försöka njuta ,-)
Med hjärtart i halsgropen gick det så där! ,-))
Jag fotade mycket så jag fick annat att tänka på!

NEJ!

Var med min mamma till tandläkaren idag.
Hon hade bitit av en tand och nu skulle den fixas ,-)
Först måste hon gå nedför  5 avsatser med trappor, allt som allt 44 trappsteg med ganska brant lutning, hon fyller snart 99 år!
Det klarade hon. sen bil till tandläkaren och hiss upp.
När mamma kom ut igen efter en timme...mimade hon " det blir dyrt" ,-)) men hon är så gammal så det är gratis.
Hon fick tid igen om tre månader.
När vi var på väg uppför trapporna till hennes lägenhet, sa jag igen att om tre månader ska du dit igen.... I HELSIKE HELLER sa mamma ,-))
Väldigt bestämt!
Så likt min mamma...jag log inom mig själv!

En kompis som sitter kvar.....charmig fågel

Så sött ,-)

Jag satt på en bänk med våra hundar, vi lämnar ju aldrig dom utanför affären! Min man var inne och handlade...vi turas om ,-)
Sen tittar jag upp och ser något så sött!
En fågel i svart smide sitter, och framför sitter en levande fågel, den satt där så länge jag var kvar ,-) Minst 30 minuter.
Tror det var i st Davids i Wales ,-)

Men så många fina bussar ,-))

Efter en dag ute i Brighton England.....skulle vi tillbaka till den fina campingplatsen, istället för att köra på fronten som vi brukar, åkte vi på en gata mitt i Brighton. Så mycket trafik!!!
Vi kunde inte vända så vi fortsatte....jag som kunde titta överallt gjorde det, min man höll ögonen på trafiken, helt plötsligt var det bara bussar framför oss.
Jag som gillar bussar började nu fota ,-)
Min man säger...OJ vi har kommit in på en bussfil!?
Vi kunde inte vända, så vi kröp fram efter en massa bussar, helt plötsligt hade vi en polisbil efter oss, min man kände sig obekväm, men jag sa att de ser ju att vi är från ett annat land och har kört fel bara! ,-)
Så fort det bara gick att lämna bussfilen gjorde vi det förstås och polisbilen försvann,-)
Någon månad efter vi kommit hem efter vår semester...fick vi ett brev ...med en böter för att vi kört i bussfilen!
Ett fint foto på vår bil....bland alla bussar medföljde,-)

Vi svängde bara in på en gata som sen helt plötsligt övergick i en bussfil, helt OK om vi fick böter, även om jag tycker att misstag utomlands.....kan de ju ha lite förståelse för. Men en härlig dag förstördes inte av det här ,-))

Fikar med en utomjording på ett cafè, varför inte ,-))

VI 5 i en kvällstidning frågar?
Skulle du vilja träffa en utomjording? obs riktig fråga från kvällstidningen!

Primrose svarar :  Inte på en ödeplats, men gärna på ett cafè i Stockolm ,-)
Det skulle ju vara mysigt tänker jag ,-))


Skulle ni mina bloggvänner vilja träffa en utomjording? ,-))