Operationen klar!
TACK alla för uppmuntran!
Jag har ju varit orolig för att sövas för det har jag aldrig gjort förut. Men helt fantastisk personal. Otroliga, är så tacksam över att sån personal finns! det sa jag till dom också ,-)
Dottern körde in mig, för först var det en spruta med blått som skulle in i bröstet, så portvaktskörtlarna skulle synas. Sen direkt till operation.
Här på rummet, var ensam, rumskompisen var på operation. Så jag vimsar lite nervöst omkring och får till slut på mig mina långa strumpor, hade inte tagit med nåt att läsa, hade fått höra att det kunde ta någon timme. Men mobilen hade jag med förstås, måste ju föreviga ,-) När jag åkte hemifrån så tryckte sig vår lilla hund hårt och länge mot mitt ben.....när jag gick ut genom dörren skrek han ett ångestskrik! Så har han aldrig gjort förr, så en tanke flög in i huvudet på mig. Tänk om jag aldrig mer kommer hem!
Min säng på rummet i väntan, Men där han jag inte ligga länge..... för efter planlöst vimsande o toalettbesök, så hann jag bara lägga mig en kort stund, för operationen innan hade gått fortare, så helt plötsligt var det dax att åka upp. Där blev jag också så väl omhändertagen, litye frågor och de gjorde mig klar för operation. Såg några andra som också väntade, så jag kollade in dom. Sen fick man gå in till operationsrummet, fler frågor, Helt underbar personal lugna glada. Varm säng på nån skön madrass.
När jag låg där tänkte jag " jag vill inte" Men det gick jättebra.... vaknade efter en och en halv timme, hur pigg som helst. Kunde rest mig upp direkt och gått ,-) Så tacksam över det. Fick sen ligga kvar på uppvaket, jag satt och tittade på personal , drack vatten och åt glass och mådde kanonbra.
Det var ju fortfarande slangar och blodtrycket tog ju med jämna mellanrum automatiskt. Men sen tyckte dom att jag var så pigg så jag togs ner till första rummet och fick frukost.
Här är den. Så gott! När allt är gjort (för den här gången) att få komma tillbaka till rummet och njuta av det här ,-))) Då var jag lycklig kan jag säga. Hur pigg som helst och ingen värk, det har jag fortfarande inte nu dagen efter.
Efter frukost kunde jag få åka hem ,-)
Så skönt väder så jag satte mig ute och väntade på min man som skulle komma, och jag är inte ensam, ni ser en liten hund på bänken ,-) när jag var inne och fick sprutan i bröstet som skulle färga körtlarna blå, passae äldsta dotter att springa o köpa en liten "lycko" blev så glad att den var med mig i väntan på operation ,-)) Så det var inget att oroa sig för, sövas har varit en skrämmande tanke för mig.....men det gick hur bra som helst!
Under de här dagarna jag haft flera undersökningar har jag bävat mest för sövning , ja magnetröntgen var jag också så rädd för, men båda gick bra. Sövningen har jag haft som perspektiv på annat jox jag samlat på mig under åren, som tex biltvätt, Det bara kom för flera år sen, jag kunde inte sitta kvar i bilen, jag fick panik, nu skulle bilen tvättas. Jag tänkte, vilket är värst biltvätt eller sövas. Sövas helt klart , så jag satt i bilen den här gången, ja mannen var ju förstås med, kände paniken komma, tänkte sövas eller biltvätt, jag satt kvar. Hur tycker nog många att jag verkar helt otroligt löjlig . Passade på att åka hiss med dotter igår, hiss eller sövas, sövas tänkte jag. Gick bra att åka hiss ,-)
Så jag har satt livet i ett perspektiv med mina nojor och hoppas att jag får bort dom också ,-)
Allt gott till er andra ,-)
💗